En jämthund skjuts i tron att det är en räv, ponnyer dödas av misstag under vildsvinsjakt och nötkreatur förväxlas med vilt.
Under senare år har flera uppmärksammade misstag gjorts under jakt. Men vad säger lagboken?
Advokat Sven Severin, som har specialiserat sig på jaktbrott, kan inte avgöra säkert om antalet fall ökar.
Kriterierna i jaktlagen
– Jag är själv engagerad i några mål där frågan aktualiseras.
Det centrala är att fastslå om det rör sig om jaktbrott, något annat brott, en förseelse eller om något som inte är brottsligt.
Kriterierna för jaktbrott finns i jaktlagens 43 paragraf.
I den står bland annat att den som jagar uppsåtligen eller av grov oaktsamhet på annans mark, bryter mot licensbestämmelserna, eller jagar vilt när det är fredat eller jagar från bil kan fällas för jaktbrott.
Straffet är böter eller fängelse i ett år. För grovt brott gäller fängelse, som längst i fyra år.
Vad är vilt?
– Nästa steg är att avgöra vad som är vilt. Det definieras i 2 paragrafen och med vilt avses vilda däggdjur och fåglar.
I samma paragraf beskrivs även vad jakt är:
”Med jakt avses att fånga eller döda vilt och att i sådant syfte söka efter, spåra eller förfölja vilt. Till jakt räknas också att göra ingrepp i viltets bon och att ta eller förstöra fåglars ägg”.
– En ko eller en hund är ju inte vilt och då kan det inte vara ett jaktbrott att skjuta ett sådant djur.
Kan vara skadegörelse
I stället kan det röra sig om skadegörelse enligt brottsbalken 12 kapitlet 1 paragrafen. Skadegörelse ett uppsåtligt brott och husdjur och tamboskap räknas egendomsmässigt som ett föremål.
Åklagaren måste bevisa att den åtalade har haft en vilja att till exempel skjuta en hund, eller att han eller hon har varit likgiltig inför risken – så kallat likgiltighetsuppsåt.
– Där får åklagaren ofta problem. I de flesta fallen rör det sig ju om rena och olyckliga misstag, det är svårt att styrka ett uppsåt.
Tillbaka till jaktlagen
Då kan jaktlagen åter igen bli aktuell. I 45 paragrafen nämns under vilka förutsättningar någon kan dömas för ”förseelse mot jaktlagen”. Den hänvisar till paragraf 27:
”Jakten skall bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara”.
– Med andra ord. Den som av misstag skjuter ett får eller en katt kan dömas enligt jaktlagen trots att han eller hon inte gör sig skyldig till jaktbrott, säger Sven Severin.
Han tillägger:
– Den som döms måste ha begått gärningen med uppsåt eller av grov oaktsamhet och straffet är böter.
