Att ha levande grävlingar i konstgryt för jakthundar bör på sikt förbjudas, anser Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Istället hänvisas till att använda attrapper eller att ha anlagsprov under vanlig grytjakt.
Foto: Shutterstock Att ha levande grävlingar i konstgryt för jakthundar bör på sikt förbjudas, anser Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Istället hänvisas till att använda attrapper eller att ha anlagsprov under vanlig grytjakt.

Myndigheter vill stoppa konstgryt

Naturvårdsverket och Jordbruksverket föreslår till regeringen att användandet av levande grävling i konstgryt, för att träna och prova jakthundar, bör fasas ut under en övergångsperiod.

− Eftersom det inte har framkommit några tillräckligt tungt vägande skäl för att grytanlagsprov med levande grävling ska få fortsätta, är det svårt att motivera att det ska finnas ett undantag från huvudregeln i djurskyddsförordningen om förbud mot att utsätta djur för lidande, säger Marcus Öhman, chef för viltförvaltningsenheten vid Naturvårdsverket.

Bör fasas ut
Därför föreslår Naturvårdsverket och Jordbruksverket att grytanlagsprov med levande grävling bör fasas ut,
Den 27 juni 2019 beslutade regeringen att ge de två myndigheterna i uppdrag att tillsammans utreda behovet av grytanlagsprov med levande grävling.
Syftet var att kartlägga i vilken utsträckning det finns intressen som kan motivera att grytanlagsprov med levande grävling ska få fortsätta.

Grytjakt kan vara viktigt
Naturvårdsverket och Jordbruksverket konstaterar att grytjakt kan vara ett viktigt verktyg vid bekämpning av främmande arter samt vid eftersök av skadat grytlevande vilt.
Ur ett samhällsperspektiv är det därför viktigt att det även i framtiden finns lämpliga hundar för grytjakt, anser de två myndigheterna.

Bättre ha attrapper
− Det har dock inte framkommit något som visar att grytanlagsproven med levande grävling skulle vara ett bättre redskap för att få fram lämpliga grythundar än alternativa metoder, som användning av attrapper eller grytjaktprov, säger Ulrika Gunnesby, projektledare på Naturvårdsverket.
− Och eftersom det i utredningen framkommit att det finns en påtaglig risk för lidande för de grävlingar som används vid grytanlagsprov anser vi att undantaget i djurskyddsförordningen om att få använda levande grävling vid grytanlagsprov bör tas bort, säger Anna Tilly, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket.

Har haft samråd
Samråd har hållits vid ett tillfälle med SLU, SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd, Nationella viltolycksrådet, Djurens Rätt, Djurskyddet Sverige, Föreningen Jaktkritikerna, Jägarnas Riksförbund, Svenska Djurskyddsföreningen, Svenska Grythundklubben, Svenska Jägarförbundet, Svenska Kennelklubben och Sveriges Veterinärförbund.
Dessutom har även SVA, Trafikverket, länsstyrelserna, Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet, Naturskyddsföreningen samt Världsnaturfonden WWF varit inbjudna till samråd.

Har gjort olika yttranden
Flera av samrådsaktörerna har sänt in kompletterande skriftliga yttranden.
Yttrande har även hämtats från SVA om grytanlagsprovens och grytjaktens betydelse för bekämpning av smittsamma djursjukdomar samt från SLU:s vetenskapliga råd för djurskydd angående grävlingarnas lidande vid grytanlagsprov med levande grävling.
Dessutom ska det göras två till utredningar om att ha prov och anlagstest för jakthundar i vilthägn samt om utsättning av vilt för jakt behöver regleras ytterligare.