Fram till förra året var överenskommelsen mellan länsstyrelsen i Västerbotten och de sex fjällsamebyarna i länet att länsstyrelsen fördelar 16 dagar för upplåtelsejakt på älg på statens mark ovan odlingsgränsen i september och oktober.
Men för andra året i rad har länsstyrelsen beslutat att denna jakt i stället ska omfatta 22 dagar, för att jakttrycket och älgavskjutningen ovan odlingsgränsen ska öka i enlighet med målen i älgförvaltningsplanen.
Överklagade och fick rätt
Förra året överklagade samebyarna Ran, Gran, Vapsten, Vilhelmina Norra, Vilhelmina Södra, Ubmeje Tjeälddie beslutet till regeringen, med motiveringen att när länsstyrelsen bryter överenskommelsen så försvåras renskötseln och samebyarnas egen jakt blir inskränkt. Regeringen gav dock länsstyrelsen rätt.
Då vände sig samebyarna till Högsta förvaltningsdomstolen, som i slutet av maj i år upphävde regeringens beslut. Högsta förvaltningsdomstolen höll nämligen med Svenska Samernas Riksförbund, som representerar samebyarna, om att varken länsstyrelsen eller regeringen har motiverat sina beslut på det sätt som lagen kräver.
Det fick regeringen att en månad senare, och efter en förnyad prövning av ärendet, meddela att länsstyrelsens beslut skulle upphävas och behandlas på nytt.
Bättre motiverat beslut
Några veckor senare beslutade länsstyrelsen exakt detsamma som förra året. Enda skillnaden är att länsstyrelsen denna gång har motiverat sitt beslut bättre och även gjort en konsekvensanalys. Bland annat går myndigheten punkt för punkt igenom invändningarna och önskemålen i samebyarnas remissvar inför förra årets beslut.
Samebyarna är dock inte nöjda med motiveringarna, utan har alltså överklagat även det nya beslutet till regeringen. Bland mycket annat ställer sig samebyarna frågande till om beslutet verkligen kommer att effektivisera älgjakten, med tanke på att det utökade antalet dagar förra året inte ledde till att avskjutningen ökade.
