Könkämä sameby har därför bett länsstyrelsen i Norrbotten att minska området. De fem jaktlagen har för närvarande jakt på uppåt 10 000 hektar i närheten av Karesuando, där även samebyn jagar.
Förra året var samebyns tilldelning 50 vuxna älgar och 50 kalvar. Jaktlagen hade 28 vuxna älgar och 28 kalvar.
Mikael Siikavuopio, medlem i ett av jaktlagen, är kritisk till samebyns förslag om minskat jaktområde. Våtmarkerna som är älgmarker har försvunnit.
”Halva området försvinner”
– Halva området försvinner. Det är mycket kalfjäll det som blir kvar och den jaktbara marken är inte så mycket, säger han till SVTNyheter Norrbotten.
Nicklas Tuorda, jakthandläggare på länsstyrelsen, kommenterar att myndigheten inte tittat på vilken typ av marker det är som finns på samebyns förslag på kartan för jaktuppdelningen.
– Meningen är inte att någon ska tappa sin jakt och det kan inte vara så att vi minskar områdena och gör områdena till ojaktbara så att man i praktiken tappar jakten. Det är inte det som är tanken från länsstyrelsens sida, säger han till SVT Norrbotten.
Länsstyrelsen har sänt ut ärendet på remiss och det har varit ett möte med parterna. Nu ska myndigheten ta frågan vidare.
”Finns pengar i älgjakten”
– Jag har förståelse för samebyn för visst är det ekonomi i det hela så är det. Älgstammen har blivit större och det finns pengar. Men samtidigt, vi är ju också en form av urfolk vi har bott och levt där i alla tider och vi har ju samverkat med samerna, säger jägaren Mikael Siikavuopio till SVT.
Han tycker inte att det är trängsel i jaktområdet mellan de olika älgjägarna.
– Plats borde det finnas, det är ett stort område, det är två gånger tre mil, tillägger Mikael Siikavuopi. Han har själv har släkt i området sedan uppåt 400 år tillbaka, apropå urbefolkningar.
Jägareförbundet i länet tycker länsstyrelsens handläggning visar brist på dialog och varnar för att det här bara är början om det blir fler konflikter om upplåtelsemarker ovan odlingsgränsen.
