Älgar väljer vad de äter med stor omsorg och de är duktiga på att balansera födointaget.
Foto: Fredrik Widemo Älgar väljer vad de äter med stor omsorg och de är duktiga på att balansera födointaget.

Sälg och asp är bra för älgarna

En varierad kost, med stora mängder lövsly, ger älgar i god kondition och höga kalvvikter. Det visar en ny studie från SLU, där analyser av 320 älgars maginnehåll har jämförts med vad som finns att äta och kalvarnas vikter.

Läs mer

Annika M. Felton, Emma Holmström, Jonas Malmsten, Adam Felton, Joris P.G.M. Cromsigt, Lars Edenius, Göran Ericsson, Fredrik Widemo & Hilde K. Wam. Varied diets, including broadleaved forage, are important for a large herbivore species inhabiting highly modified landscapes. Scientific Reports (2020) 10:1904.

– Våra resultat visar hur viktig kosten är för en stor växtätare som älgen, och vi tror att de regionala viktskillnader vi ser hos den nordiska älgen delvis kan förklaras av tillgången på olika födoslag under vintern, säger Annika Felton från Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp.
Studien som hon har lett visar hur viktigt det är för de sydsvenska älgarna att kosten är varierad, och att den inbegriper lövträd. De älgpopulationer som har en artrik diet, med betydande inslag av sälg och asp, har högre kalvvikter än älgpopulationer som inte lyckas hitta lika många växtarter att äta vintertid, utan måste äta väldigt mycket tall.

Människan har stort inflytande
Landskapet i områdena där studien har genomförts är starkt påverkat av skogsbruk, och människan har alltså har stort inflytande över trädslagsfördelningen och växtligheten i övrigt. Tall stod i genomsnitt för cirka 30 procent av torrvikten. Lite mer förvånande var att en nästan lika stor del av kosten bestod av lingonris, blåbärsris och ljung.
– En skogsskötsel som leder till ett större utbud av lövträd, buskar, ris och örter bör gynna älgpopulationerna, och troligen även andra stora växtätare. Sådana åtgärder bör samtidigt minska betestrycket på tall. Vi tror alltså att detta skulle gynna både skogsägare och jägare, liksom mångfalden av växter och djur, säger Annika Felton.

Jägarnas insatser ovärderliga
Hon påpekar att kartläggningen av älgarnas matvanor inte hade kunnat genomföras utan insatser från 250 jägare i sju älgförvaltningsområden i Västra Götaland, Södermanland, Kronoberg och Skåne. Tack vare dem har maginnehållet från 320 älgar kunnat analyseras.
– Jägarnas insatser har varit ovärderliga. Därför har jag under de senaste åren medverkat på en rad älgmöten och exkursioner där jag har berättat om de preliminära resultaten för jägare och skogsägare i södra Sverige. Nu när den vetenskapliga artikeln äntligen är ute hoppas jag att resultaten även når norra Sverige, liksom myndigheter och intresseorganisationer, och andra forskare förstås, avslutar Annika Felton.