Om älgstammen halveras konstaterar Skogsstyrelsen att Sverige hamnar i samma älgtäthetsnivå som Lettland, men ändå ha en bra bit ner till finländsk nivå.
Målet att sju av tio tallstammar vid fem meters höjd ska vara oskadade av klövvilt. För att kunna få en balans mellan de idag för stora klövviltstammarna, foderutbudet, skogsskadorna och viltolyckorna i trafiken finns det bara en möjlighet – en kraftfull minskning av klövviltspopulationerna, deklarerar Skogsstyrelsen.
Länsstyrelsernas roll hotas
Hamnar inte betesskadorna på en acceptabel nivå till 2021 föreslås att förvaltningssystemet ”omprövas i grunden möjligen via en statlig utredning”. Då är det även dags att ”utvärdera myndighetshemvist för klövviltförvaltningen”, hotar Skogsstyrelsen med adress till länsstyrelserna, som ansvarar för hur förvaltningen sköts regionalt.
Arbetsgruppen jobbat med Skogsstyrelsens rapport som är ute på remiss består både av företrädare för myndigheten Skogsstyrelsen och skogsbolag som SCA, Billerud Korsnäs och Södra.
Skogsstyrelsen kan ta över älgansvaret
Gruppen lyfter fram Skogsstyrelsen som den statliga aktör som kan ta över styrningen av älgförvaltningen. Det gäller både älgbetesinventeringar (Äbin), viltförvaltningsplaner, målnivåer och uppföljning av åtgärder. Viltförvaltningsdelegationerna, länsstyrelserna, föreslås jobba med övrigt vilt. Tanken är även att Skogsstyrelsen ska ta över ansvaret för skyddsjakt på klövvilt som orsakar skador för skogsägarna. Då kan det bli skyddsjakt både snabbare och oftare. Men för det behövs det en lagändring.
Skogsstyrelsen har tillsammans med företrädare för bland annat skogsnäringen och Naturskyddsföreningen tagit fram en mängd förslag på hur svensk skogsproduktion ska bli effektivare. Utredningen vill ha ett nytt synsätt på svensk skog.
Älgen i vägen för ett fossilfritt samhälle
Produktiviteten i skogsbruket behöver höjas, då efterfrågan på skogsråvaror väntas öka i omställningen till ett fossilfritt samhälle, anser myndigheten. Det kan handla om att använda mer trä till husbyggen, ta fram nya bränslen som talldiesel och att ersätta plasten i förpackningar med träråvaruprodukter. Men betesskador från klövvilt är det största hindret för högre produktion, enligt Erik Normark, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen.
– Generellt har vi för mycket älg i vårt land och utifrån hur betesskadeinventeringen ser ut så måste man justera antalet, säger han till Sveriges Radio.
Betestinventeringar bekostas av staten
I rapporten föreslås även att Älgbetesinventeringen bekostas av staten.
Inventeringar har visat att i vissa län är andelen betesskadade ungtallar uppemot 70 procent.
– Det påverkar skogsägarnas vilja att investera eller välja rätt trädslag. Vi får en överdriven användning av gran på grund av detta, säger Erik Normark till Sveriges Radio.
Skogsstyrelsen har inga konkreta förslag på hur förvaltningen av klövvilt som älg ska förändras. Men i förarbetet till rapporten nämns bland annat utökad jakttid, fri kalvjakt och skyddsjakt på älg som möjliga åtgärder.
Hela rapporten finns utlagd på webben här:
Rapporten är på 220 sidor. Normalt vid svenska utredningar är att utredarna själva pekar ut från vilka aktörer de vill ha svar. Men det står också fritt för enskilda att komma med synpunkter på utredningen i sin helhet eller delar av den.
Jägareförbundet tar avstånd
Jägareförbundet tar helt avstånd från ”Skogsstyrelsens korståg mot älgen som nu även gäller allt klövvilt.
Enligt Gun Fahlander, ordförande för Jägareförbundet Mitt Norrland, handlar det mer om att markägarna under lång tid föryngrat med fel trädslag. På tallmarkerna växer det mest gran.
– Därtill måste skogsbruket röja och gallra planteringarna på rätt sätt, vilket också ger bättre tillväxt, kommenterar hon i ett pressmeddelande.
Gun Fahlander ser Skogsstyrelsens utspel som helt oacceptabelt.
”Slår sönder förvaltningen”
– Förslagen riskerar att slå sönder en av världens bästa viltförvaltningar som bygger på ideella krafter, lokal delaktighet och medbestämmande. Det är genom att markägare och jägare tillsammans hjälps åt som vi fått bra inventeringar, planer för avskjutning, avskjutningsrapporter, kunskap om viltets hälsotillstånd, fungerande viltvård och mycket annat, kommenterar hon.
