Det var med både uppgivenhet och besvikelse jag läste i nummer 5 av Jakt & Jägare om det nya, försvårade teoretiska jägarexamensprovet. ”I framtiden ska man vara tvungen att studera mer för att klara provet˝, rapporteras det.
70 slumpvisa frågor av 500
Det blir en ”bank” på 500 frågor som slumpvis fördelas ut i det digitala teoriprovet som har 70 frågor och kräver 60 rätta svar. Det gör att eleven måste kunna mycket mer av det som finns i kursmaterialet eftersom varje prov är mer eller mindre unikt.
I februari 2021 hoppas Naturvårdsverket att det nya, digitala teoriprovet ska gälla för alla jägarexamenskurser.
Floppen upprepas?
Ska floppen med ”Nya Jägarskolan”, med tillhörande sex böcker upprepas igen? Då backade jaktintresserade, främst ungdomar, men även vuxna ur, när man såg den omfattade kurslitteraturen. Nu gör man samma misstag, genom att höja kravet på att kunna en större del av det som ska läsas in. Det här kommer säkerligen att avskräcka många nya och unga jaktintresserade människor.
Jag har varit kursledare på jägarexamenskurser i över tio år, detta genom studiecirklar i Studiefrämjandet regi. På dessa kvällskurser har jag haft både ungdomar och vuxna.
”Jag fixar inte det här”
Jag kan konstatera att i snitt kuggar minst en tredjedel av deltagarna på provet första gången. Detta trots tips om vad som är särskilt viktigt att plugga på samt även bra och passade övningsprov. Det är alltid ett par, tre elever som misslyckas på både första och andra omprovet. Sedan ger de upp. ”Jag fixar inte det här, nu skiter jag i det här”, brukar kommentaren bli.
Slår undan benen på blivande jägare
Dessa personer är inte alltid så teoretiskt starka, eller för den delen teoretiskt intresserade. Men de är oftast praktiskt lagda killar (ja, nästan alltid killar/män) som jagar med sina pappor/annan vuxen. De har mård- och minkfällor ute, röjer på pass, sätter ut saltstenar, hjälper till att snickra älgtorn och fixar med andra viltvårdsåtgärder.
Nu slår vi igen undan benen för dessa blivande jägare, genom att ytterligare ”akademisera” jakten, det vill säga göra ett praktiskt hantverk till en akademisk övning.
Vill ha praktiskt kunniga jägare
Jag har jagat i snart 40 år. Min far har jagat i över 70 år. Vi har aldrig önskat oss jaktkamrater med mer teoretisk kunskap. Tvärtom – vi har saknat praktiskt kunniga jägare, som kan ta ur en älg, har en korrekt och säker vapenhantering. Vi vill ha jägare som hittar i skogen och som kan röra sig på ett bra och smidigt sätt i terrängen. Det är INTE bakom skrivbordet man lär sig jaga, utan i skogen och på fjället.
Akademiker i storstäder gynnas
Min bedömning är att vi kommer få färre jägare på sikt, och därmed färre människor i Sverige med förståelse för jakt, viltvård och natur. Men, det kanske är hela syftet – att minska antalet jägare och få en urbaniserad jägarkår från i första hand ”socialgrupp 1” med akademisk läggning?
Att ytterligare försvåra för människor att klara av jägarexamen gynnar vare sig jakten eller jägarkåren. Men det är klart, jaktmotståndarna jublar ju förvisso.
ULRIK FALCK, KIRUNA
