Jag läser att man har hittat ett dött vildsvin på Gotland. Länsstyrelsen genom landshövdingen deklarerar att ”vildsvin ska helt enkelt inte finnas på ön. Nu måste vi kraftsamla för att hindra ytterligare spridning ”.
Läs mer om det här:
Med tanke på att riksdagen 1980 beslutade att vildsvinen ska betraktas som en naturlig del av den svenska faunan, är detta ett ganska remarkabelt uttalande.
Byt ut vildsvinen mot varg i Värmland
Om vi nu leker med tanken att vi istället befinner oss i Värmland och att vildsvinet är utbytt mot varg. Det hade på sätt och vis varit ett i mångt och mycket önskvärt uttalande från en landshövding i ett varglän, men politiskt och realistiskt fullständigt omöjligt.
Det får sägas vara anmärkningsvärt när högsta politiska ledningen så kategoriskt uttalar sig mot av riksdagen fattade beslut. Tyvärr tycker vi oss se detta fenomen inom rovdjurspolitiken. Länsstyrelserna sätter egna miniminivåer för de olika rovdjuren. När man summerar dessa nivåer hamnar man långt över de förvaltningsnivåer som Naturvårdsverket har beslutat om.
Undergräver förtroendet
Att lokala myndigheter gör uttalanden och fattar beslut som går stick i stäv med den nationellt beslutade politiken riskerar att undergräva förtroendet för myndigheter och viltförvaltningen. Svensk viltförvaltning i allmänhet och svensk rovdjurspolitik i synnerhet lider redan idag av brist på förtroende från delar av samhället. Det är någonting som inte behöver underbyggas av ogenomtänkta uttalande av myndighetsföreträdare.
MIKAEL HULTNÄS
