När varg etablerar sig i ett nytt område, som till exempel i Skåne just nu, är den stora frågan hos det nya revirets grannar: Är våra djur säkra där de går? Kan vi fortsätta jaga med hund?
Förutom frågan om relationen mellan vargar och tamdjur finns en annan relation som ofta har visat sig vara viktigare, åtminstone för vargen.
Det är frågan om relationen mellan medborgare och myndigheter. Kommer myndigheterna att visa den ödmjukhet som krävs? Kommer riksdagsbeslutet om social hänsyn att respekteras?
Har satt tonen
Nu har länsstyrelsen i Skåne satt tonen för den relationen genom att i lokalpressen anklaga en enskild djurägare – som i Kristianstadsbladet och Ystads Allehanda har berättat om vargbesök, försvunna kalvar och stressade kor – för lögn eller halvsanningar.
Miljödirektör Anneli Johansson skriver: ”Kristianstadsbladet och Ystads Allehanda har publicerat en artikel där 8 nötkalvar påstås ha tagits av varg eller trampats ihjäl av kor som har skrämts av varg. Detta är djurhållarens upplevelse.”
Aha, så det är djurhållarens ”upplevelse”.
Tillrättavisar offentligt
Tidningen Jakt & Jägare rapporterade i en artikel i går: ”Därefter antyder myndigheten återigen att anmälaren far med osanning och fastslår sedan att man inte har sett något som tyder på att de ’påstått försvunna kalvarna skulle vara angripna av varg’.”
En miljödirektör med hela makten av en länsstyrelse i ryggen väljer att offentligt tillrättavisa en enskild medborgare.
Miljödirektören går därmed långt utanför den etiska ram som hon borde hålla sig inom.
Analysen brister
Bonden har tidigare gått ut i pressen med sitt namn och berättat om sin oro och sina stressade kor. Så även om miljödirektören inte namnger bonden vet redan alla vem det handlar om.
Har miljödirektören hört talas om yttrandefrihet? Respekt? Ödmjukhet? Om miljödirektören tror att hon gör vargarna en tjänst genom påhopp på en enskild bonde brister analysen.
Drabbar förtroendet
I stora delar av EU är detta ett problem, att myndigheter talar maktspråk för att förminska människor som uttrycker oro eller har drabbats av rovdjur. Det skadar förtroendet mellan myndigheter och medborgare. Problemen finns alltså hos myndigheten, inte hos enskilda bönder som är oroliga för sina djur.
En myndighet går inte ut offentligt och slår en enskild medborgare på fingrarna för att han har utnyttjat sin yttrandefrihet som han har stöd för i Sveriges grundlag.
GÖLIN CARINA CHRISTIANSEN
ordförande Ny rovdjurspolitik
