Samtliga projekt är treåriga och kan komma att påverka jakten i framtiden.
Inte minst det som kallas Social dynamik, tidpunkt för ungars självständighet och bytesval hos lodjur. För hur beroende lodjursungar är av lodjurshonan är relevant kunskap när jakttiden för lodjur ska fastställas.
I projektet ska forskarna följa gps-märkta lodjur för att förstå processen när ungarna lämnar honan, men också för att ta fram ny kunskap om rörelsemönster, sociala interaktioner och hur man kan skilja lodjursindivider ut.
– Det är kunskap som vi hoppas kommer väl till pass bland annat i arbetet med att utveckla användningen av viltkameror i inventeringar. Det är ett område som har pekats ut som prioriterat i den gällande strategin för svensk viltforskning, säger Anders Lundvall, forskningssekreterare på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Vilken effekt har vargjakten?
Det är Naturvårdsverket som fördelar medel ur viltvårdsfonden till viltforskning. Och vargforskningen som får pengar sker inom forskningssatsningen Skandulv som har pågått sedan 1999.
Den här gången ska vargforskarna bland annat utvärdera vilken effekt legal jakt på varg har på förekomsten av skador på tamboskap och hundar. I projektet ingår också studier av vargarnas födobeteende sedan stammen har etablerat sig i södra Sverige.
Varifrån kommer de vitkindade gässen?
Från fält till flyttväg – ekologiska och mänskliga utmaningar i förvaltningen av vitkindade gäss och andra gåsarter kallas projektet där forskarna ska besvara frågeställningar om vitkindade gäss geografiskt ursprung, rörelsemönster, habitatval och effekter av skrämsel och skyddsjakt (till exempel skadeskjutningsfrekvens).
Andra frågeställningar som forskarna ska undersöka är tilliten till förvaltningssystemet bland de människor som berörs och om attityder till gässen.
Går det att få fler att äta vildsvinskött?
Det fjärde projektet kallas En hållbar vildsvinsförvaltning i balans. Forskarna ska undersöka potentialen för att öka konsumtionen av vildsvinskött, samt hur en sådan ökning kan påverka de negativa effekterna av vildsvin, som trafikolyckor och skador på grödor.
Man ska också titta på hur en strategi som Vildsvinspaketet kan genomföras på lång sikt och om den är resilient mot händelser som en samhällelig livsmedelskris eller ett utbrott av afrikansk svinpest. En annan fråga handlar om hur olika förutsättningar i olika regioner påverkar strategin.
Målet är att utveckla en ekonomisk modell för att undersöka synergier och avvägningar i vildsvinsförvaltningen.
