Anna Widéns avhandling tar delvis avstamp i spänningsfältet mellan att klövviltet å ena sidan skapar viktiga livsmiljöer för många djur och växter och bidrar med viltkött och rekreation, och å andra sidan orsakar skador på grödor och skog.
”Finns behov”
– Det finns behov av förvaltningsstrategier med dubbla målsättningar; att både minska skador och beakta positiva aspekter med klövvilt, säger hon.
Genom att analysera gps-data angående hur älg, kronvilt och rådjur rör sig i terrängen visar Anna Widén att födosök och undvikande av fara påverkar hur viltet förflyttar sig och var skada uppstår.
Resultaten visar också att vad som odlas på fälten inte bara har stor betydelse för hur stora skador klövviltet orsakar där utan också hur stora skadorna blir på närliggande skog. Närheten till populära grödor resulterar i att också skogen betas i större utsträckning.
Till skugga
Även temperaturen är av vital betydelse, djurens habitatval förändras vid stigande temperaturer och de söker sig till skugga.
I större landskapsexperiment kunde Anna Widén visa att olika typer av ljud kan styra viltet till platser där skadan inte blir så stor. Störst effekt har mänskliga röster.
Slutsatsen blir att klövviltets beteende måste spela in då den framtida förvaltningen utformas med målet att minska de konflikter som viltet orsakar.
Inte glömma
– Vi får inte glömma bort oss själva i den här ekvationen, det är våra handlingar och åtgärder som påverkar klövviltets beteende och nyttjande av landskapet, avslutar Anna Widén.
