Kvinnan, som är jaktintresserad och ostraffad med undantag för en trafikförseelse, fick tillstånd att ha vapen sommaren 2019. Men efter några månader tog polisen hennes vapen sedan tillståndsenheten fått information att kvinna är gift och lever tillsammans med en högt uppsatt medlem i Bandidos. Han är dömd för våldsbrott.
Efter ett överklagande till Förvaltningsrätten upphävdes beslutet och kvinnan fick tillbaka vapentillståndet.
Men sedan fastställde kammarrätten i Göteborg vapenomhändertagandet i en dom.
Vapen kan missbrukas
Enligt kammarrätten handlar det stränga kontrollreglerna som finns i vapenlagen om att motverka ”missbruk av skjutvapen och ammunition”.
– Därför finns det anledning att även ta hänsyn till omständigheter som gäller andra personer i vapeninnehavarens hushåll, säger kammarrättslagmannen Gertrud Forkman om domen till Dagens Juridik.
Omgivningen beaktas
”En vapeninnehavare måste själv vara laglydig och pålitlig. Det finns också anledning att beakta om innehavarens omgivning är sådan att skjutvapen inte bör förekomma i denna, till exempel om innehavaren sammanbor med någon som är grovt kriminellt belastad”, skriver kammarrätten i domen.
Enligt en dom i kammarrätten från 2018 fråntogs en då 23-årig man sina jaktvapen för att han var aktiv i nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, NMR. Även då gjordes bedömningen att det handlade om en miljö där vapen kan missbrukas.
Har full förståelse
Forskaren Erik Lakomaa, som bland annat visat att legala vapen används mycket sällan vid grov brottslighet, har full förståelse för resonemanget om olämpliga miljöer.
När vapenkungörelsen infördes 1934 stod Sverige inför hotet med olovlig kårverksamhet både med nazister och kommunister.
– Syftet från början var att undvika att samhällsomstörtande element fick medel att ta makten med våld. Då var det inte tal om att man skulle vara dömd, kommenterade Erik Lakomaa om rättsfallet med NMR-medlemmen.