Viksten beskriver hur Girjas sameby genom Högsta domstolens dom 2020 tillerkändes ensamrätt till småviltsjakt och fiske inom samebyns område. Domen har lett till att fler samebyar stämt staten med motsvarande krav. Enligt Viksten riskerar detta att innebära att jakt- och fiskerätten på omkring hälften av Sveriges yta i praktiken tillfaller en liten grupp renskötande samer, vilket skapar starka motsättningar i norra Sverige.
“Tveksam rättstillämpning”
Han hänvisar till kritik mot domens juridiska grunder, bland annat från juristen Hans Forssell, som menar att Högsta domstolen frångått tidigare praxis. Enligt Viksten har domstolen bland annat tillämpat folkrättsliga principer från ILO-konvention nr 169 trots att Sverige inte ratificerat den, och dessutom låtit urminnes hävd väga tyngre än gällande lagstiftning. Detta betecknar han som en tveksam rättstillämpning som egentligen borde vara lagstiftarens uppgift.
Sammanfattningsvis anser Viksten att Girjasdomen skapat en orimlig ordning som inte kan ligga till grund för framtiden, och att lagstiftaren måste ingripa för att åstadkomma en rimlig avvägning mellan olika intressen.
Läs hela debattinlägget här.
Fakta: Girjasdomen
- Datum: Högsta domstolens dom meddelades den 23 januari 2020.
- Innehåll: Domen gav Girjas sameby ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske inom sitt område, i stället för staten.
- Betydelse: Domen har stor principiell tyngd och har lett till fler stämningar från samebyar.
- Konsekvens: Frågan om jakt- och fiskerättigheter i fjällområdet är fortsatt omstridd och har blivit en källa till politiska och juridiska konflikter.
Jakt & Jägare har tidigare genom åren rapporterat om detta, bland annat här, här och här.
