Turerna har varit många sedan det uppdagades att mannen som lockar främst tyska turister till sin älgpark och huskyfarm utanför Särna även hade ett par vargsyskon, hanen Taruk och tiken Nanna, i ett hägn. Mannen hävdade först – både i media och till sina kunder – att det var nordamerikanska vargar som han hade importerat som valpar i början av sommaren 2018.
Efter en anmälan besökte länsstyrelsen i Dalarna verksamheten och informerade djurägaren flera gånger om de tillstånd som krävs, och vilka regler som måste följas om man ska hålla vilda djur och visa upp dem för allmänheten. På mannens gård fanns älgar, renar, getter, ett stort antal slädhundar – och så vargarna.
Till länsstyrelsen hävdade mannen att de sistnämnda var så kallade varghundar, det vill säga varghybrider. Utseendemässigt påminde de dock mycket om vargar. Det gick att se bland annat på bilder och i filmer på verksamhetens Facebooksida.
Beslut om avlivning
Efter att Grimsö forskningsstation hade dna-analyserat spillning, hår och saliv från de så kallade varghundarna kunde forskarna konstatera att deras moderslinje troligtvis härstammar från nordamerikanska vargar.
Sommaren 2020 avslog länsstyrelsen djurägarens ansökan om att få visa upp varghundarna för allmänheten. Dessutom beslutade myndigheten att varghundarna skulle avlivas, eftersom varghybrider är förbjudna, och att hägnet som djuren hålls i skulle rivas.
Djurägaren överklagade dock både avslaget och besluten. Till förvaltningsrätten i Falun hävdade han att det inte fanns varg i generation 1–4 i varghundarnas stamtavlor. Han påstod också att han hade köpt djuren i Västernorrland och att deras föräldrar var registrerade i Jordbruksverkets hundregister, vilket säljaren bekräftade.
Eftersom länsstyrelsen inte kunde motbevisa det, och trots att förvaltningsrätten ansåg att varghundarna ”onekligen” påminner om vargar, upphävde domstolen i mars 2021 länsstyrelsens beslut om avlivning och klassade varghundarna som hundar.
Får inte visas upp
Däremot köpte inte förvaltningsrätten djurägarens önskan om att varghundarna ”skulle kunna bidra med ökad förståelse för den vilda vargens betydelse i den svenska faunan” genom att visas upp för allmänheten. Rätten ansåg att det inte var klarlagt ifall varghundarna är vilda hunddjur, varghybrider eller tamhundar och därmed går det inte att avgöra vilket av regelverken som ansökan om att få visa upp dem ska prövas mot.
Och i augusti 2021 upphävde Mark- och miljödomstolen i Nacka länsstyrelsens beslut om att hägnet där varghundarna hålls ska rivas. Dels eftersom hägnet finns i nära anslutning till bostadshus och inte på områden där allmänheten får färdas fritt, och dels eftersom djuren i hägnet inte är vilda utan hundar. Och därför behövs inget tillstånd för det aktuella hägnet.
Tillstånd saknades
Man skulle kunna tro att det var nog med dessa domar. Men icke. Förra veckan dömde Mora tingsrätt djurägaren mot hans nekande till 50 dagsböter à 150 kronor för brott mot djurskyddslagen och artskyddsbrott.
Mannen har visserligen haft tillstånd för privat slädhundsverksamhet sedan 2008 och för sina älghägn sedan 2016. Men hade brydde sig inte om att skaffa tillstånd för att bedriva yrkesmässig vildmarksturism med djuren, trots att både Älvdalens kommun och länsstyrelsen hade informerat honom om att det är ett krav.
Sedan maj 2020 har djurägaren tillstånd att visa upp sina älgar.
Och de snart fyråriga varghundarna Taruk och Nanna är i dag registrerade som american wolfdogs i Jordbruksverkets hundregister.
