Stenmården gnager sönder kablar och i värsta fall kan eldsvådor i bilar och hus bli resultatet.
Foto: Shutterstock Stenmården gnager sönder kablar och i värsta fall kan eldsvådor i bilar och hus bli resultatet.

Invasiv stenmård nu etablerad i Sverige

Den invasiva kabelätande stenmården är nu etablerad i Sverige och vågar sig nära bebyggelse. Det visar dna-analyser från Högskolan i Kristianstad.

I våras skrev Jakt & Jägare om oron för att stenmården var på väg att etablera sig i Sverige.
Nu visar studier från Högskolan i Kristianstad att arten har fått fäste i landet efter det att elva fynd gjorts mellan 2014 och 2021.
Nio fynd har gjorts i trakterna kring Bromölla i Skåne och fyra kadavers dna har undersökts närmare.
Så här kommenterar Karin Wetterberg, student vid biologiprogrammet vid Högskolan Kristianstad, resultaten:
– Resultaten visade ingen genetisk skillnad mellan de fyra kadavrens mitokondrie-dna. Detta innebär att de alla fyra härstammar från en gemensam anmoder och således är släkt. Exakt hur de är släkt ser vi inte men de härstammar från minst två olika kullar. Därmed har föryngring skett i området och arten är etablerad.

Invasiv, främmande och etablerad
Att en art reproducerar sig och avkomman överlever innebär att den är att anse som etablerad. För att den ska betraktas som främmande ska den inte ha setts i det aktuella området under historisk tid, och invasiv är den om den också hotar den biologiska mångfalden.
Stenmården uppfyller nu alla kriterier för att vara en etablerad, främmande och invasiv art.
Stenmården är släkting till den svenska skogsmården, men vågar sig närmare bebyggelse – något som kan få betydelse för svenska stugägare vars sommarhus står tomma stora delar av året.
Rapporter från länder i Europa där det finns en större mängd stenmård visar att arten orsakar betydande ekonomisk skada då den tuggar sönder isolering och elkablar i hus och bilar.

Viktigt med information
I ett examensarbete från Högskolan i Kristianstad undersöktes jägares och markägares inställning till stenmård.
– Majoriteten var då negativt inställda till stenmården, men andelen som var väldigt negativ minskade något, samt att fler kunde ta ställning till stenmårdens förekomst i nordöstra Skåne. Resultatet visar hur viktigt det är med information och kunskap, kommenterar författaren Madelene Nilsson i ett pressmeddelande.