Förekomsten på Fyn innebär att den oönskade arten kommit närmare Sverige. Tidigare har muntjaken observerats söder om dansk-tyska gränsen i förbundslandet Schleswig-Holstein.
Skjutas bort
Danska Miljöstyrelsen ber nu jägarna på Fyn att undersöka om muntjaken finns på deras marker, då bör den skjutas bort, arten är jaktbar året om.
Muntjak förekommer naturligt i östra och sydöstra Asiens skogar. Den fördes till England under slutet av 1800-talet för att hållas i hägn och djurparker. Därifrån har en del djur rymt och etablerat sig i det fria. Även på Irland finns sedan 2008 frilevande muntjaker, och det finns också en frilevande population i Belgien.
Sprider sig
Muntjaken har ännu inte påträffats i Sverige. Men med tanke på att arten sprider sig i Storbritannien och har nått Nordirland och möjligen Skottland är det troligt att den kan etablera sig i södra Sverige om den skulle dyka upp här.
Den kan ha stor påverkan på den biologisk mångfalden genom att den betar av markvegetation och kan äta fågelägg och fågelungar. Arten kan också bära på sjukdom bovin tuberkolos, orsakad av bakterien Mycobacterium bovis.
Speciella tänder
Där den etablerat sig har den orsakat skador på odlingar och skogsbruk, bland annat energiskogsodlingar.
Dess mankhöjd är 40 till 78 centimeter. Hanen har förstorade hörntänder vilket ger djuret ett speciellt utseende. Honorna kan para sig flera gånger per år och dräktigheten är 210 dagar, vilket medför att populationerna kan förmera sig snabbt.
