Foto: Shutterstock.comVia jaktkortsavgiften betalar jägare för att bland annat 2,2 miljoner kronor satsas på vargforskning i år och 2020. En fråga som forskarna ska skärskåda är ”orsaker till den senaste tidens stagnation i populationstillväxt” när det gäller vargstammen.

Jägare betalar för vargforskning

Sex viltforskningsprojekt får under 2019 dela på fyra miljoner kronor från Viltvårdsfonden, som finansieras av avgifterna för det statliga jaktkortet. Det innebär att jägare bland annat betalar totalt 2,2 miljoner för att det ska skärskådas varför ökningen av vargstammen har stagnerat.

Det är Naturvårdsverket som bestämmer hur pengarna till forskning ska fördelas.
Projektens längd varierar från ett till tre år. Några av projekten är en fortsättning på redan pågående forskning, till exempel Skandinaviska björnprojektet och vargforskningen i Skandulv.
– Forskningen som finansieras genom Viltvårdsfonden ger ett viktigt kunskapsstöd för en hållbar viltförvaltning, säger Anders Lundvall, forskningssekreterare på Naturvårdsverket.
Här är projekten som får bidrag:
• Skandulv: Utmaningar och kunskapsluckor i den framtida förvaltningen av varg i Skandinavien.
Aktuella frågor som nu studeras är bland annat hur utvecklingen av vargpopulationer österut påverkar invandringen till Skandinavien samt på vilka orsaker det finns till den senaste tidens stagnation i populationstillväxt.
Anslag 2019: 1 000 000 kronor. 2020: 1 200 000 kronor.
• Den sociala och kulturella arenan för företag inom jaktturism.
Jaktturism kan spela en viktig roll i hållbar landsbygdsutveckling, men den har också sina utmaningar. Tidigare studier har bland annat visat att det finns en ambivalens till den kommersiella jaktturismen bland lokala jägare. Projektet fokuserar på de sociala och kulturella förutsättningarna för jaktturism och utgår från intervjuer med företagare från olika delar av Sverige.
Anslag 2019: 650 000 kronor. 2020: 1 050 000 kronor. 2021: 1 150 000 kronor.
• Länsstyrelsens respons på rovdjursobservationer nära mänsklig aktivitet.
Projektets syfte är att utveckla ett systematiskt sätt för länsstyrelsens personal att bemöta människor som hör av sig och är oroliga eller rädda i samband med att stora rovdjur har observerats nära människor.
Anslag 2019: 300 000 kronor. 2020: 400 000 kronor. 2021: 800 000 kronor.
• Skandinaviska björnprojektet.
Skandinaviska björnprojektet är ett nordiskt forskningssamarbete med fokus på ekologi och förvaltning. En aktuell problematik som studeras är vilka effekter klimatförändringarna har på björnen.
Anslag 2019: 1 000 000 kronor. 2020: 1 500 000 kronor.
• Ekologiska konsekvenser av boreal invasion.
Rödrävens förekomst i fjällekosystemet har ökat kraftigt. Tidigare har forskare beskrivit hur rödräven påverkar fjällräven – det här projektet ska undersöka hur rödrävens expansion påverkar skogshare, fjällripa och dalripa. Ett mål är att fördjupa kunskapen om effekterna av artens expansion, ett annat är att se vilka förvaltningsåtgärder som har störst effekt.
Anslag 2019: 800 000 kronor.
• Ny ekologisk kunskap för förvaltning av en expanderande järvpopulation.
Det svenska järvprojektet tar fram ekologisk kunskap för långsiktig förvaltning av arten, som det senaste decenniet har expanderat från fjällområden till skogslandskapen söderut och österut. En del av forskningen handlar om att hitta bra inventeringsmetoder för områden med snöfattiga vintrar.
Anslag 2019: 250 000 kronor. 2020: 250 000 kronor.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på print
Dela på email
Liknande artiklar
Hämtar artiklar ...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Fyll i din e-postadress och godkänn villkoren så får du automatiskt ett mejl varje dag med de senaste nyheterna.

Opinion

Hämtar artiklar ...