Knappt hälften av vådaskjutningarna sker under älgjakt, resten i samband med småviltsjakt.
Foto: Robert Nyholm/Shutterstock Knappt hälften av vådaskjutningarna sker under älgjakt, resten i samband med småviltsjakt.

Jaktolyckor nära nollvisionen

Vådaskjutningarna vid jakt har sjunkit till nästan noll. De få dödliga jaktolyckor som trots allt sker beror oftast på den mänskliga faktorn. Det visar en ny doktorsavhandling vid Umeå universitet.

AVHANDLINGEN

Specialistläkaren Mensura Junuzovic, som har skrivit avhandlingen, har undersökt alla dödsfall med skjutvapen som har inträffat i Sverige mellan 1983 och 2012.

Jägarexamen har minskat dödsfallen
Vad gäller vådaskjutningar under jakt så dog i snitt fyra personer om året under 1970-talet. Men i samband med att den obligatoriska jägarexamen infördes 1985 minskade antalet dödsfall. I snitt vådaskjuts nu endast någon enstaka människa till döds vid jakt varje år.
Den mänskliga faktorn är den dominerande orsaken till dessa olyckor. Till exempel att en människa misstas för ett djur eller att en jägare ramlar med ett laddat vapen på sig. Knappt hälften av vådaskjutningarna sker under älgjakt, resten i samband med småviltsjakt.
Vid samtliga 48 dödliga vådaskjutningar under jakt som ägde rum mellan 1983 och 2008 användes legala och registrerade gevär. Snittåldern på offren var 50 år och 96 procent av dem var män. Alla skyttar var män.

Enkät om säkerhet
I avhandlingen ingår också en analys av en enkät om attityder till säkerhet och erfarenhet av skjutvapenrelaterade incidenter som skickades till 1000 slumpvis utvalda jägare. Knappt hälften svarade. Deras medelålder var 54 år. 5 procent av dem var kvinnor.
Enligt enkätsvaren hade var fjärde jägare bevittnat någon form av incident med skjutvapen i samband med jakt. Dessa incidenter ledde dock mycket sällan till att någon människa blev skadad eller dödad.