I andra hand vill JRF att jägare ska slippa det nuvarande kravet på att motivera det femte och sjätte jaktvapnet när det ansöks om vapenlicens.
Kazimir Åberg har i sin utredning valt att behålla den nuvarande ”vapengarderoben” på max sex jaktvapen och att jägare även i fortsättningen måste motivera behovet av den femte och sjätte bössan.
Jakt & Jägare skrev om del två i vapenutredningen här:
”Extremt sällan vid brott”
Jens Gustafsson, riksviltvårdskonsulent på JRF, tycker det är självklart att jägare ska kunna få ha upp till tio jaktvapen.
– De svenska jägarna är strikt kontrollerade. Jaktvapen förekommer extremt sällan vid brott. Det finns därför goda skäl för att inte i onödan begränsa de svenska jägarnas möjligheter att äga vapen som kan förenkla och förbättra jakten, kommenterar han.
Jens Gustafsson pekar även på att jakten i Sverige förändrats kraftigt sedan garderoben på sex vapen infördes. Det har tillkommit fler viltarter som jagas under nya villkor.
Vapengarderoben blir lätt för trång
– Många jägare väljer att specialisera sina vapen för vissa arter och olika sorters jakt. För den jägare som bedriver jakt efter många arter blir lätt jaktvapengarderoben för trång, förklarar riksviltvårdskonsulenten.
Kazimir Åberg föreslår att kravet på att motivera ytterligare extra pipor ska tas bort, men vill samtidigt begränsa antalet extra pipor till två per vapen. En jägare som till exempel har två jaktvapen skulle därmed få ha maximalt fyra extra pipor Det är en begränsning jämfört med i dag.
Totalt tolv tillståndspliktiga delar
JRF är emot att bara tillåta två extra pipor per vapen och vill istället se att det införs en garderob för totalt tolv tillståndspliktiga delar som extra pipor och slutstycken, som gör det möjligt att använda olika kalibrar med samma bössa. Inte heller dessa delar ska behöva motiveras när det sänds in en ansökan till polisen, anser JRF.
– Det innebär att jägare inte behöver köpa fler kompletta vapen för att bygga upp en ändamålsenlig vapengarderob. Dessutom kommer licenshandläggningstiderna att minska eftersom behovet av dessa delar inte längre behöver motiveras, konstaterar Jens Gustafsson.
Vill tillåta instickspipa i klass 1
Vapenutredaren föreslår även fortsatt stopp för att använda instickspipor i hagelvapen för kulpatroner i klass 1. Det är också en punkt där JRF tycker annorlunda.
– Instickspipor är, liksom användandet av vapen med utbytbara pipor, ett bra sätt för jägarna att anpassa sina vapen för att få bredare användningsområden utan att behöva köpa nya kompletta vapen, invänder Jens Gustafsson.
Han underkänner Åbergs överväganden om gastryck. Det är inget skäl för att instickspipor för klass 1-ammunition även i fortsättningen ska vara förbjudna, anser JRF i svaret om utredningen.
– Det finns ammunition till kulvapen som absolut är lämplig att avfyra även i hagelgevär, varför detta bör möjliggöras istället för att förbjudas, säger Jens Gustafsson.
Låta vapenhandlare sköta licenser
Åbergs uppdrag var bland annat att utreda det förslag som jägarorganisationerna har lagt fram om att låta godkända vapenhandlare hantera rent administrativa licensärenden, som byte av ett vapen mot ett annat inom vapengarderoben. Utredaren ratar förslaget och menar att det inte är möjligt av rättssäkerhetsskäl. På vilket sätt framgår dock inte av utredningen.
Jens Gustafsson kontrar med att det vid vapenbyten, och andra enkla licensärenden, skulle kunna ställas högre krav på polismyndigheterna att snabba på handläggningen av vapenlicenser. Då skulle det behövas bestämmelser om att handläggningen får ta max fem arbetsdagar istället för 30 dagar.
Orimligt lång väntan på vapenlicenser
– Som det är nu kan licenshandläggningstiderna vara orimligt långa, säger Jens Gustafsson.
JRF anser även att det föreslagna systemet för enklare licenshantering även bör gälla när en vapenhandlare inte är inblandad.
– Med ett automatiserat förfarande och en digital ansökan finns det goda skäl att även licenshandläggningar som avser vapen som byter ägare mellan två privatpersoner ska kunna omfattas av en bestämmelse om ett maximalt antal arbetsdagar, tycker Jens Gustafsson.
