Foto: Roland Magnusson/Mostphotos Det är här, på länsstyrelsen i Östersund, som besluten om rensituationen i Offerdal beslutas.

Länsstyrelsen om renkonflikten: ”Vi har slipat på handläggningen”

I går rapporterade Jakt & Jägare om konflikten mellan renskötare på ena sidan och jakt- och markägareintressen på den andra. I dag svarar ansvariga på länsstyrelsen i Jämtlands på kritiken mot dem.

Situationen är känd och svår att lösa – men förhoppningsvis går det bättre i år än i fjol. Så kan man sammanfatta länsstyrelsen i Jämtlands syn på renkonflikten i Offerdal. Jakt & Jägare har intervjuat tre tjänstemän i nyckelpositioner.

– I första hand är det markägaren som tar kontakt med samebyn om renar befinner sig på mark där de inte har rätt att vara. Om samebyn inte flyttar bort renarna kan man kontakta länsstyrelsen, som då kan förelägga samebyn att vid vite föra bort renarna, säger Katharina Engdahl, jurist vid länsstyrelsen i Jämtlands län, bland annat med ansvar för vitesförlägganden.

Vad hände med rapporterna som två personer anställdes för att utföra under två år?

– Jag vet inget om dem, jag känner inte till att det förekommit ett sådant uppdrag. Jag har arbetat här i ett år, dessförinnan var det min kollega, Ian Kindstrand, som hade de här frågorna. Men jag känner så klart till problematiken.

– Det är samma lagstiftning som tidigare. Vi gör vårt bästa för att utvärdera vad vi kan ändra så det blir bättre.

Vilka är förbättringarna som ni testar i år?

– Gällande förbättringar inför 2023 så har vi sett över våra rutiner för att se vad vi kan göra bättre i år. Exakt vilka överväganden det gäller kan jag inte uttala mig om, säger Katharina Engdahl.

Begränsade möjligheter att ingripa

Länsstyrelsens jurist Ian Kindstrand säger till Jakt & Jägare att han har varit delaktig i projektet att dokumentera klagomålen mot samebyn i Offerdal.

– Men det är bättre att du frågar Göran (Göran Gabling, biträdande enhetschef på naturvårdsenheten, länsstyrelsen Jämtland, reds. anm.). Generellt kan jag säga att vi har begränsade möjligheter att ingripa när renar är på fel plats. Viteshot är det vi kan använda, men det är inte ofta som vi har gjort ett förläggande om vite.

Vilket är ditt råd till boende i Offerdalstrakten som besväras av ren under en årstid då de ska vara på fjället?

– Jag kan förstå deras frustration. I första hand ska de kontakta den berörda samebyn och meddela att renarna måste bort. I andra hand kan de ansöka hos länsstyrelsen om att ett föreläggande med vite ska meddelas.

Varför går det inte att en gång för alla komma till rätta med en problematik som har varit aktuell under så många år?

– Egentligen jobbar jag inte med frågan, det gjorde jag bara 2020 till 2021. Sedan var jag med förra året, men utan att hantera det dagliga arbetet. Katharina (Katharina Engdahl, ovan i artikeln, reds anm.) har min tidigare uppgift.

”Det är inte okej att renarna är där”

Göran Gabling, biträdande enhetschef på naturvårdsenheten, länsstyrelsen i Jämtlands län, berättar att myndigheten har slipat på handläggningen av ärenden som rör problem med ren.

– Vi tittar på möjligheter att förenkla och krympa handläggningstiderna och agera på en gång. Renarna måste hållas borta över en längre tid. Kommer de tillbaka kan vi ingripa omedelbart. Snart kommer klagomålen, först då ser vi om detta har fått effekt.

Göran Gabling nämner de återkommande klagomålen från markägare då renarna inte tar sig upp på fjället i maj. En del av problematiken tror han att det går att hänföra till betesförutsättningarna i Offerdalsfjällen.

– Det är karga fjäll, betet är inte till fylles, men det är svårt för mig att säga om det är där huvudproblemet finns. Hursomhelst är det egentligen inte okej, eller rättare sagt, det är inte okej att renarna är där samebyn inte har betesrätt för stunden.

– Dialog med samebyn och förläggande med vite är det som vi kan ta till. Sedan får vi också kritik då vi har vidtagit åtgärder men renarna går till nästa fastighet.

Resulterade det påkostade projektet då klagomålen utreddes i konkreta åtgärder?

– Vi hade två säsongsanställda som arbetade med att få fram en tydligare bild. Det var mycket klagomål på renarna som blev kvar eller kom ner på vinterbetesmarkerna före den 1 oktober. Genom projektet följdes klagomålen upp då våra säsongsanställda tog kontakt med och besökte de personer som framfört klagomål till länsstyrelsen. Klagomålen framfördes även till samebyn.

Hur många händelser rapporterade de två personer som anställdes i projektet?

– En tror jag, eller möjligen var det två stycken.

Men Jan Hellström, som var en av de anställa, säger att det rörde sig om ett mycket stort antal och att han avrapporterade varje fredag …

– Antalet händelser är stort och samtliga finns diarieförda i ett eller möjligen två samlingsärenden. Det var så att händelserna lades upp i ärenden, sammanlagt blev det två ärenden.

Men problemen har återkommit under mer än tio år, vad talar för att era åtgärder kommer att lyckas i år?

– Nu är det mycket snö så det kan komma in en ansökan från samebyn om att få ha kvar renarna ytterligare två veckor på vinterbetet, då får vi ta ställning till det. Sedan får vi se hur våra uppsnappade handläggningsrutiner kommer att fungera.

Senare i dag kommer ordförande i berörd sameby att svara på kritiken.