Det är Dagens Nyheter som rapporterar om rättsprövningen när det gäller licensvapen hos högerextrema personer med koppling till en våldsbejakande organisation.
Polisen har hittills beslagtagit cirka 30 licensvapen för jakt eller målskytte. Det gäller dels vapenägare som har anknytning till kriminella mc-gäng, dels jägare och skyttar som är med i den nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, NMR.
Över tio NMR-anhängare har nekats licensvapen
När det gäller NMR-anhängare är det hittills över tio personer som blivit av med sina licensvapen, eller nekats vapenlicens, de senaste åren.
När de berörda överklagat har i vissa fall domstolens ledamöter sett olika på frågan om legalt vapeninnehav i extremistmiljöer och det saknas ännu ett principiellt avgörande i högsta juridiska instans.
Men nu har Högsta förvaltningsdomstolen beviljat prövningstillstånd för första gången i den här typen av rättsfall.
Behöver reda ut vapenägande och politiskt engagemang
Enligt justitierådet Margit Knutsson är skälet att det behöver redas ut om ”polismyndigheten har rätt att besluta om återkallelse av tillstånd att inneha skjutvapen på grund av enskilds engagemang i en viss politisk organisation”.
Den som får sitt vapenägande prövat är en man i 45-årsåldern som bor på en gård i Västra Götaland.
Polisen kom i augusti 2019 hem till honom och tog med sig både vapenlicenserna, två pistoler, en jaktstudsare och ammunition.
Har pläderat för självförsvar med skjutvapen
Anledningen var att 45-åringen tillhörde NMR sedan flera år. Han har både varit med i NMR-demonstrationer och synts som skribent på högerextrema webbsidor, där han bland annat pläderat för att få försvara sig med skjutvapen.
45-åringen har hittills varken fått rätt när han överklagat till förvaltningsrätten och kammarrätten. Mannen har förgäves argumenterat att målskytte och jakt är viktiga sociala inslag i hans tillvaro. Dessutom behövs jaktstudsaren för att freda gårdens får och höns mot rovdjur, hävdar han.
Ser aktivismen som ”lagligt politiskt arbete”
NMR-aktivismen ser han som ”grundlagsskyddat och lagligt politiskt arbete”.
45-åringen pekar på att det inte finns risk att vapnen används av andra personer och att han som vapenägare uppfyller alla krav på att vara laglydig och omdömesgill.
Till saken hör att NMR ännu kan verka i Sverige, trots att flera medlemmar dömts för bland annat grova våldsbrott och bombattentat. Men organisationen har sedan hösten 2020 förbjudits av högsta domstolen i Finland.
Vill väga in föreningsfriheten
45-åringens juridiska ombud är Kevin Theander, som är biträdande jurist vid advokatfirman De Basso. Han anser att frågan om legala vapen och politisk extremism har stort allmänintresse.
”Är den svenska polisens linje mot NMR-medlemmar verkligen förenlig med EU-konventionen om mänskliga rättigheter och den svenska föreningsfriheten?” undrar han i skrivelsen till Högsta förvaltningsdomstolen.
Svaret på det väntas komma några månader in på 2021, sedan Polismyndigheten lämnat in sitt yttrande senast den 21 december.
Ville stoppa beväpnade frikårer på 30-talet
I den andra vågskålen hos Justitia ligger att vapenägande i sig inte ses som en rättighet i svensk lagstiftning.
Forskaren Erik Lakomaa, som bland visat att legala vapen används mycket sällan vid grov brottslighet, har full förståelse för att nazister nekas att äga legala vapen. Det har han förklarat i en tidigare artikel i Jakt & Jägare, som finns här:
Erik Lakomaa har tittat på uppsåtet med införandet av vapenkungörelsen 1934. Då stod Sverige stod inför hotet med olovlig kårverksamhet, både med nazister och kommunister.
”Helt i sin ordning att neka en nazist vapenlicens”
– Syftet från början var att undvika att samhällsomstörtande element fick medel att ta makten med våld. Utifrån det perspektivet – det vill säga lagens tillkomst och historia – är det förstås helt i sin ordning att neka en nazist vapenlicens, kommenterade Erik Lakomaa om en då 23-årig NMR-medlem, som ända upp på kammarrättsnivå nekats att ha två jaktvapen.
