Sedan vintern 2013/2014 använt samma metod för att gemensamt inventera lodjuren på den skandinaviska halvön. Resultatet baseras på registrering av familjegrupper, det vill säga hur många honor med årsunge/ungar som hittas under en inventeringsperiod, mellan första oktober och sista februari.
Med hjälp av omräkningsfaktorer beräknas sedan ungefär hur många individer som totalt finns i ett område. Beräkningarna görs av SLU Viltskadecenter och norska Rovdata, på uppdrag av Naturvårdsverket och norska Miljødirektoratet.
Fler i båda länderna
Nu presenteras den senaste vinterns resultat i en rapport.
I Sverige registrerades 234 familjegrupper. Det är 16 fler än förra året. En omräkning till antal individer resulterar i en population på cirka 1400 lodjur.
I Norge registrerades 91 familjegrupper. Det är 13 fler än förra året. En omräkning till antal individer resulterar i en population på cirka 540 lodjur.
– Vi bedömer att det inte har inträffat några egentliga förändringar i lodjurens utbredning i Sverige jämfört med förra året och att lodjursstammen i landet är fortsatt stabil och livskraftig, kommenterar Mona HansErs, chef för Viltanalysenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Referensvärdet är 870
Referensvärdet för lodjur i Sverige är 870 individer. Ett referensvärde anger det lägsta antalet individer av en rovdjursart som ska finnas i landet för att uppnå gynnsam bevarandestatus. Referensvärdet är fördelat i miniminivåer på regional nivå.
Jonas Kindberg, chef för Rovdata, kommenterar det norska inventeringsresultatet så här:
– Lodjurspopulationen ligger över det nationella populationsmålet for tredje året i rad, och vi måste gå tillbaka till 2008/2009 för att finna lika högra siffror.
