Det är i Dagens Nyheter som i går publicerade en intervju med Renmarkskommitténs ordförande, justitierådet Eric M Runesson, som har haft det känsliga uppdraget sedan 2021.
Fem jurister
Kommitténs arbetsområde är gigantiskt och dess sekretariat består av fem stycken hovrättsjurister som har arbetat på heltid under två år. Dessutom har en expertgrupp bidragit med sin insats.
Den 31 augusti lämnade Renmarkskommittén in sitt delbetänkande ”Jakt och fiske i renbetesland” till regeringen.
Kunde enas
I en DN-debattartikel hade Eric M Runesson strax dessförinnan fastslagit att betänkandet var att se som något som en majoritet av kommittén kunnat enas om – men Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna reserverade sig.
I delbetänkandet kom sedan slutsatserna att baseras på att samebyarna i Lappland generellt har samma rätt som Girjas sameby fick genom den omtalade domen från Högsta Domstolen – Girjasdomen.
Liknar Girjas
I Jämtland, menar kommittén, är situationen är mera komplicerad. Några samebyar kan ha rättigheter som liknar Girjas, andra inte. Men samtliga samebyar i Jämtland bedöms ha intrångsskyddad rätt till renskötsel, jakt och fiske, även om upplåtelserätten saknas.
Enligt uppgifter till DN har man på regeringskansliet inte varit nöjd med hur Eric M Runesson har hanterat sitt uppdrag, bland annat anses han vara för juridiskt orienterad.
Mitt arbete
– Vi har en dialog om hur de ser på mitt arbete. Jag vill få besked om hur de betraktar det, säger Eric M Runesson till tidningen.
Han tillägger:
– Det är ett synsätt som jag har som jurist och som jag tror är riktigt. Och det synsättet behöver delas om vi ska kunna föreslå en lagstiftning som håller. Så ja, vi har en diskussion, det kan jag bekräfta.
Kullgrens kritik
Nu kommenterar landsbygdsminister Peter Kullgren situationen via landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
– De frågor som Renmarkskommittén har att hantera behöver bred parlamentarisk uppslutning för att minska de motsättningar som finns. Det delbetänkande som har lämnats visar att detta för närvarande saknas. Också i majoritetsföreträdares särskilda yttranden kan man läsa in starka tveksamheter, säger han inledningsvis.
Har att hantera
Sedan tillägger han:
– De frågor som Renmarkskommittén har att hantera behöver bred parlamentarisk uppslutning för att minska de motsättningar som finns. Det delbetänkande som har lämnats visar att detta för närvarande saknas. Också i majoritetsföreträdares särskilda yttranden kan man läsa in starka tveksamheter.
Efter remissbehandlingen avgörs om kommitténs uppdrag ska ändras genom så kallade tilläggsdirektiv.
