SVÅRT SE SKILLNAD
• Utseendemässigt är det svårt att skilja mellan storskarv och mellanskarv. En hudflik i mungipan brukar vara avgörande. Mellanskarven har i genomsnitt cirka tio procent lägre vikt än storskarven.
Storskarv häckar i Nordatlanten och kommer till Sverige vintertid. Mellanskarv häckar i Sverige.
Ingen av fågelarterna är än så länge tillåtna för allmän jakt och bekämpas efter att respektive länsstyrelse beslutat om skyddsjakt.
Hon är forskare vid institutionen för akvatiska resurser på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU,
Maria Ovegård deltog vid samarbetsgruppens senaste möte i Silkeborg i Danmark.
Nordiska forskare och fiskeribiologer har diskuterat förbättrad skarvförvaltning för att skydda fisken och fisket.
På sikt behövs en gemensam nordisk förvaltning av mellanskarven i Östersjön, har gruppen kommit fram till.
Skarvarna blir allt fler. I Sverige, Finland och Danmark äter fåglarna så mycket fisk att det i vissa områden påverkar fiskbestånden negativt och leder till minskade fångster för fisket.
”Skarvarna är mycket rörliga”
– Skarvarna är mycket rörliga. Det gör det svårt att förvalta dem och styra deras antal. Skarvar som söker föda i danska åar om vintern kommer till exempel från Sverige, kommenterar Maria Ovegård.
– Vi i gruppen är eniga om att det vore bra att samordna skarvförvaltningen internationellt, tillägger hon.
De största skarvproblemen finns i Danmark. I Norge har de först de senaste åren uppstått problem med mellanskarv i sötvattenområden. Därför jagas det nu skarv även i Norge.
Saknar koll på skarvar i Sverige
– I Sverige vet vi inte hur många skarvar som häckar idag. Till skillnad från de övriga nordiska länderna saknas regelbundna svenska inventeringar, förklarar Maria Ovegård.
Det finns ett behov av ett större kunskapsutbyte mellan länderna, både mellan forskare och förvaltande myndigheter.
– Vi undersöker nu möjligheterna att hitta medel till gemensamma projekt, för att studera hur man kan skydda sårbara, ekologiskt och ekonomiskt värdefulla fiskebestånd och samtidigt behålla fortsatt god populationsstatus för skarven, säger Maria Ovegård.
Samarbetet har fått stöd av Nordiska ministerrådet. Det handlar om forskare med fokus på både fisk och fågel samt fiskeriorganisationer från Danmark, Norge, Sverige, Finland och Estland. Från Sverige deltar institutionen för akvatiska resurser vid SLU.
