Efter älgen är vildsvinet det farligaste viltslaget vid en kollision, sett till dödsolyckor och svåra skador. Ett skadat vildsvin är dessutom kan dessutom vara farligt på själva olycksplatsen.
Vildsvinsolyckorna var årligen 3 600-4 800 under perioden 2012-2016, men ökade till 6 082 förra året.
Det totala antalet viltolyckor var i fjol 61 282, enligt statistik från Nationella Viltolycksrådet.
Befarar ett nytt rekordår
– Vi tror tyvärr att det blir ett nytt rekordår i år igen, säger ekolog Anders Sjölund, senior expert vid Trafikverket, till TT.
Det beror på att vildsvinspopulationen ökar. Möjligen bidrar klimatförändringarna till ökningen av antalet vildsvin. Olyckor med vildsvin sticker ut i statistiken. Övriga viltpopulationer står stilla eller minskar när det gäller viltolyckorna. Trafikökningen i sig bidrar också till att viltolyckorna ökar.
Att vildsvinsolyckorna ökar kan också bero på att trafikanterna lärt sig att vilt i allmänhet rör sig i gryning och skymning. Men vildsvin är nattdjur som rör sig också mellan skymning och gryning.
Forcerar viltstängsel
Trafikanterna invaggas dessutom i falsk säkerhet om det finns viltstängsel längs vägen. De starka vildsvinen kan dock ta sig igenom ett stängsel om det inte är rätt konstruerat och förankrat två-tre decimeter ner i marken.
Lösning på detta problem kan, vara att erbjuda vildsvinen viltpassager över eller under vägarna, enligt Anders Sjölund.
Utfodringsplatser för vilt som är för nära vägar är också bidragande till viltolyckor. Skogsägare måste i sin tur fokusera på siktröjning och bönder hur olika grödor odlas.
– Viltolyckorna kostar fem miljarder per år, så det finns vinster för samhället att hämta. Men det kostar att förebygga olyckorna så många aktörer måste övertygas, framhåller Anders Sjölund till TT.
