Foto: Suzanne FredrikssonSambandet mellan förändringar i älgtätheten och andelen skadade tallar är svagt enligt en ny rapport från Naturvårdsverket. (Arkivbild)

Så påverkar älgarna de skogliga målen

Ett syfte med den nya älgförvaltningen som infördes jaktåret 2012/13 var att minska skadorna på skogen. Älgstammen har minskat sedan dess, men det har inte haft någon stor effekt på skogsskadorna.

En ny rapport från Naturvårdsverket  ”Samförvaltning av älg och skog – analyser av den nya älgförvaltningen under perioden 2012–2021” av Fredrik Widemo, Kjell Leonardsson och Göran Ericsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, visar hur sambanden mellan älgstammens storlek och sammansättning samt den tillgängliga fodermängden, främst mängden tall, ser ut.

Svagt samband

Den svenska älgpopulationen minskade från cirka 287 000 till cirka 260 000 älgar efter jakt under åren 2015/16 – 2020/21. Populationsmålen på älgförvaltningsområdesnivå nåddes med tre till sex års eftersläpning. Sambanden mellan nyttjandegraden av avskjutningsmålen och måluppfyllnad av täthetsmålen var svaga.

– Resultaten bekräftar det vi sagt tidigare. Vi når inte de skogliga målen enbart genom att reglera älgstammen. Klövvilt och fodertillgången behöver förvaltas parallellt för att minska skogsskadorna så effektivt som möjligt. Detta bör beaktas mer inom förvaltningen, säger Urban Johansson, vilthandläggare på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

Ämnen i artikeln
Liknande artiklar
Hämtar artiklar ...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Fyll i din e-postadress och godkänn villkoren så får du automatiskt ett mejl varje dag med de senaste nyheterna.

Hämtar artiklar ...