En ny rapport från Naturvårdsverket ”Samförvaltning av älg och skog – analyser av den nya älgförvaltningen under perioden 2012–2021” av Fredrik Widemo, Kjell Leonardsson och Göran Ericsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, visar hur sambanden mellan älgstammens storlek och sammansättning samt den tillgängliga fodermängden, främst mängden tall, ser ut.
Svagt samband
Den svenska älgpopulationen minskade från cirka 287 000 till cirka 260 000 älgar efter jakt under åren 2015/16 – 2020/21. Populationsmålen på älgförvaltningsområdesnivå nåddes med tre till sex års eftersläpning. Sambanden mellan nyttjandegraden av avskjutningsmålen och måluppfyllnad av täthetsmålen var svaga.
– Resultaten bekräftar det vi sagt tidigare. Vi når inte de skogliga målen enbart genom att reglera älgstammen. Klövvilt och fodertillgången behöver förvaltas parallellt för att minska skogsskadorna så effektivt som möjligt. Detta bör beaktas mer inom förvaltningen, säger Urban Johansson, vilthandläggare på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
