Foto: Patrik Falk/Mostphotos, Sten Jansin & Shutterstock Elisabeth Nilsson, regeringens särskilda utredare, har bland annat tagit sig an vargfrågan och behovet av skyddsjakt för att minska viltskadorna på jordbruket.

Utredningsförslag: Minskad vargstam och enklare skyddsjakt

Färre vargar, höjd ersättning för angrepp och enklare skyddsjakt på dov- och kronvilt samt rådjur. Det är några av förlagen som har lämnats av regeringens särskilda utredare.

Utredningsbetänkande

I går tog landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) emot betänkandet ”Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd” från regeringens särskilda utredare, Elisabeth Nilsson.

630 sidors lunta

Det rör sig om en diger lunta på 630 sidor, fokus ligger på att ta fram åtgärder som kan vända det svenska jordbrukets negativa trend. Ett exempel som anförts är att 90 procent av de svenska mjölkbönderna har lagt ner sin verksamhet sedan 1988.

I utredningen lyfts sju förslag om hur en negativ spiral kan brytas, varav de tre inledande punkterna har en extra stark bäring på jägares och djurhållares situation.

Först och främst vill Elisabeth Nilsson se statliga finansiella garantier i miljardstorlek för investeringar i lantbruksföretag.

Minska vargstammen

Under punkt två understryker utredaren att vargstammen måste minskas och ersättningen till människor som får sina djur dödade av rovdjur öka.

  • Arbeta för att minska vargstammen i Sverige. Rovdjursangrepp ökar risktagandet i företagandet och oron bedöms bidra till att många drar sig för att utöka sin verksamhet och för att starta nytt.
  • Ersättningsnivåerna till djurägare för rovdjursavvisande stängsel inklusive underhåll och stängsling behöver öka. Även ersättningen för skadade, saknade och dödade djur behöver ses över och höjas.

Punkt tre i förslagskatalogen handlar om förutsättningarna för skyddsjakt utan tillstånd.

  • Åtgärder föreslås för att minska viltskador då de bedöms ha stor påverkan på lantbruket inklusive djurhållningens lönsamhet och konkurrenskraft.
  • Det införs en rätt att bedriva skyddsjakt utan tillstånd från länsstyrelsen för markägare och jordbruksarrendatorer med jakträtt avseende rådjur, dovhjort och kronhjort.

”Ett stort problem”

– Det här finns redan för vildsvin, men stammarna rörande dessa har ökat och ställer till det. En annan viktig och kontroversiell fråga är den om hur stor vargstam vi ska ha i Sverige. Det är viktigt att vi har stora rovdjur men det blir, sett ur en lantbrukares perspektiv, ett stort problem då vi har en växande vargstam och rovdjursangreppen är en tung post inte minst för fårfarmarna, säger Elisabeth Nilsson.

Hon tillägger:

– Man sover dåligt på nätterna i rädsla för att en varg ska ta sig in i hägnen och riva fåren. En del lägger ner för att man inte orkar den här pressen. Därför är det en fråga jag ger till regeringen – hur kan man på passande vis minska vargstammen i Sverige, det är en komplex fråga kopplad till EU-förordningar.

Dyrt med skydd

För många tamdjursägare är skyddet av djuren också en utpräglad kostnadsfråga.

– Det är också viktigt att man har råd att skydda sina besättningar, att öka bidraget till rovdjursavvisande stängsel och underhåll av dem, tillägger Elisabeth Nilsson.