Foto: ShutterstockLänsstyrelsen i Jämtlands län vill att Högsta förvaltningsdomstolen ska klarlägga förutsättningarna för att kunna bevilja skyddsjakt på varg.

Vägning i domstol av vargskada

Vad ger lagen oss för utrymme att hantera skyddsjakt på varg när en samebys område berörs av ett vargrevir? Det vill länsstyrelsen i Jämtlands län att Högsta förvaltningsdomstolen ska svara på.

Naturvårdsverket har beslutat om minst en vargföryngring i Jämtlands län. I dag finns det två vargrevir på gränsen mellan Jämtlands län och Gävleborgs län. Ett av reviren, Krokvattnet, tangerar Tåssåsens samebys nya vinterbetesområde, sydost om Ytterhogdal i Härjedalens kommun.
Under vintern ansökte Tåssåsens sameby om skyddsjakt på varg flera gånger, efter att ha sett både vargspår och renkadaver på betesmarken. Vargarna orsakade också oro i renhjorden och spred den över stora områden.

Skyddsjakt stoppades av förvaltningsrätten
En av skyddsjakterna som länsstyrelsen har beviljat överklagades, av föreningen Nordulv, till Förvaltningsrätten i Luleå som stoppade jakten. I sitt beslut skrev domstolen bland annat:
”Efter en första genomgång av ärendet anser förvaltningsrätten att beslutet är förenat med viss oklarhet, dels såvitt avser risken för/inträffad allvarlig skada, dels såvitt beslutets förenlighet med gynnsam bevarandestatus utifrån reviret Krokvattnet samt i förhållande till Naturvårdsverkets beslut om fastställande av miniminivåer för var avseende Jämtland.”

Kammarrätten prövade inte ärendet
Länsstyrelsen överklagade domen till Kammarrätten som aldrig prövade ärendet, eftersom tiden för skyddsjakten hade gått ut.
Men länsstyrelsen menar att de behöver få veta vad som anses vara allvarlig skada orsakad av varg och anser att frågan ställs på sin spets tack vare att delar av Krokvattnetreviret finns i samebyns område samtidigt som Naturvårdsverket har beslutat att det ska finnas vargrevir i länet.
Därför väljer nu länsstyrelsen att vända sig till Högsta förvaltningsdomstolen för att få saken prövad.
– Det är inte så lätt att konkret visa på döda renar, till exempel. Det vi menar på, utifrån den situation som har varit nu i Krokvattnet, är att en massa kringeffekter har haft betydelse. Det kan vara skingrade renhjordar, ökad bevakning och sådana saker som sammantaget blir en allvarlig skada över tid, förklarar vilthandläggare Nicklas Rumm på länsstyrelsen i Jämtlands län i SVT Nyheter Jämtland.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på print
Dela på email
Ämnen i artikeln
Liknande artiklar
Hämtar artiklar ...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Fyll i din e-postadress och godkänn villkoren så får du automatiskt ett mejl varje dag med de senaste nyheterna.

Opinion

Hämtar artiklar ...