Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, deklarerar att de är tveksamma till att rävens dvärgbandmask verkligen kan utrotas genom bekämpningsåtgärder.
Utläggande av maskmedel kan kraftigt sänka förekomsten, men inte stoppa smittan.
Enligt SVA är det viktigast att avmaskningskravet på hundar som kommer över gränserna till Sverige efterlevs.
I dagsläget finns smittan på två håll – i Västra Götaland och i Södermland. Två rävar som skjutits i Lane-Ryr utanför Uddevalla, och en räv skjuten sydväst om Katrineholm, har visat sig bära på smittan.
– I och med att vi nu har påträffat parasiten på mer än ett ställe i landet, kan dock bekämpningsfrågan hamna i ett nytt och mer problematiskt läge, säger Anders Engvall, generaldirektör på Statens veterinärmedicinska anstalt.
Sedan de tre fynden gjordes har information kring smittan riktats till jägare, hund- och kattägare och veterinärer.
Efter nyår kommer övergångstiden vara slut. I oktober 2010 skickade Sverige, tillsammans de andra länderna som fått behålla sina regler, ett gemensamt brev till EU-kommissionen där de önskar att alla hundar och katter ska avmaskas av en veterinär inom 72 timmar före införsel. Det är en kompromiss för att alla länder ska kunna enas.
– Sverige måste nu lobba vidare mot andra medlemsstater för att öka chanserna att förslaget går igenom i parlamentet och rådet. Samtidigt återstår den största frågan – kan och ska vi bekämpa dvärgbandmasken, säger Maria Cedersmyg, veterinärinspektör på Jordbruksverket.
– Vi vet inte hur rävens dvärgbandmask introducerades i landet. Men vi vet att hundar som reser i områden där bandmasken finns, och sedan tas in i Sverige utan att avmaskas först, utgör en klar risk för att föra in parasiten i landet. En riskbedömning vid SVA visade att om kravet på avmaskning tas bort är förväntat antal hundar med rävens dvärgbandmask som kommer till Sverige runt 30 per år, säger Bodil Ström Holst, biträdande statsveterinär, SVA.