Foto: Robert Nyholm/Mostphotos Älghundsklubbarna känner stor oro inför framtiden. Hur ska det gå med älghundarna om den negativa trenden fortsätter? (Arkivbild)

Vikande älgstam påverkar hundaveln

Larmrapporterna om rekordlåg avskjutning under älgjakten duggar tätt. I olika media har exempelvis Dalarna och Norrbotten presenterat siffror som är de lägsta på 20 år. I spåren av en krympande älgstam syns en nedgång i registreringssiffrorna för älghundar.

Jämthund är den mest populära älghunden i Sverige. Trots att rasen fortfarande tillhör en av de numerärt största raserna i landet, nummer fyra 2023 i antal nyregistreringar hos Svenska Kennelklubben, har det skett en markant minskning av registrerade valpar. Det gångna året registrerades 1 243 jämthundsvalpar vilket är en nedgång med 18 procent.

Totalt, samtliga raser, sjönk valpregistreringarna med 15 procent, den sämsta siffran ”i modern tid”.

Avvaktar med valpköp

Intresset för att köpa valp har svalnat rejält efter haussen under pandemin. Praktiska hinder och sämre ekonomi är en vanlig orsak till att många avvaktar. När det gäller älghundarna är den främsta orsaken en helt annan, nämligen minskade möjligheter att använda sin hund till det den är ämnad för.

Johnas Johnsson är vice ordförande i Svenska Jämthundklubben, den numerärt största rasklubben inom Svenska Älghundklubben.

Vad är det som händer?

– Vi märker en tydlig trend att intresset för att köpa en älghund har avtagit. Många avvaktar att para sina hundar och presumtiva valpköpare är osäkra om de ska satsa på en älghund i dagens läge, säger Johnas Johnsson.

Vad beror det främst på?

– När det gäller älghundarna är det inte ekonomin som styr utan minskade möjligheter att jaga med hunden. Det beror på två saker, minskad älgstam och ökad rovdjursförekomst. Den som ska jaga in en unghund idag står inför en stor utmaning.

Kan inte jaga hemma

Johnas Johnsson beskriver en dyster situation när det gäller den egna jakten.

– På min hemmamark som ligger nära Lomsjöreviret har jag inte jagat älg en enda dag den här säsongen. Dels är det ont om älg, beroende på skogsbolagens inflytande över avskjutningen, dels vågar jag inte släppa mina hundar på grund av vargförekomsten.

– Vi har så låg tilldelning av älg att det är lika bra att avstå. På några år har det minskat från fyra vuxna och tre kalvar till en vuxen i år.

Har du slutat jaga …?

– Nej, min och hundarnas räddning finns i Resele, Sollefteå, på en mark om 7 000 ha. Jag vill jaga med lös hund och det kan jag göra där. Men det är surt att inte kunna jaga där man bor.

Påverkar avelsarbetet

Aktiva inom Svenska Älghundklubben, specialklubben för samtliga älghundsraser, uttrycker samma oro som Johnas Johnsson.

Gunilla Hjerpe från Lycksele, där avskjutningen minskat från 1 526 älgar till 693 de senaste tre åren, är aktiv i Västerbottens Älghundklubb. I en intervju i Västerbottens Folkblad kommenterar hon vad det kan innebära med färre hundar som deltar på de jaktprov och utställningar som är viktiga verktyg i avelsarbetet.

– Om efterfrågan blir sämre tenderar uppfödarna att para med hundar som haft höga poäng på jaktprov och en god exteriör. Hanar som står i skyltfönstret, alla ska ha samma, säger Gunilla Hjerpe och höjer ett varningens finger gällande konsekvenserna av detta.