Centerpartiets gruppledare i Västerås, Vicki Skure-Eriksson, som drivit frågan om nationella skottpengar på vildsvin fortsätter att trycka på för hårdare åtgärder. Efter partistämman har flera av hennes förslag fått gehör – men långt ifrån alla.
Du och andra har föreslagit nationella skottpengar på vildsvin. Hur togs förslaget emot?
– Motionen fick stort stöd från olika delar av landet där man plågas av vildsvin. Stämman beslutade att Centerpartiet ska verka för ett nationellt system med tids- och områdesbegränsade skottpengar. Mitt ursprungliga förslag – skottpengar i hela landet – gick tyvärr inte igenom. Det blev även votering om att klassa vildsvin som invasiv art, och det förslaget föll knappt.
Har förslaget lett till fler beslut?
– Ja. Stämman biföll mitt förslag om att lantbruk med tamgrisar ska få ersättning för kostnader för vildsvinssäkrade stängsel. Det blev också ja till att förenkla försäljningen av vildsvinskött och till att arbeta för kraftigt minskade viltolyckor med vildsvin fram till 2030, vilket kräver ökad avskjutning.
Hur ser vildsvinsläget ut i Västerås?
– Problemen är stora och ökande. Lantbrukare får grödor förstörda, trädgårdar och golfbanor bökas sönder och vildsvinen är en tydlig trafikfara. Jag har bara fått positiva reaktioner på förslaget om skottpengar och att minska stammen rejält.
Hon påminner om att kommunen låg nära skyddszonen vid utbrottet av afrikansk svinpest (ASF) i Fagersta.
– Ett kommande utbrott riskerar att drabba områden med fler tamgrisar. Det innebär avspärrningar som slår mot friluftsliv, skogsbruk, transporter, jakt, företagande och de som bor i området. ASF sprider sig fortfarande i Europa – Estland är senaste exemplet, med över 55 000 avlivade tamgrisar.
Smittrisken är enligt henne långt ifrån teoretisk.
– Den sprids ofta via människor som inte rengör kläder och skor efter jakt eller vandring i drabbade länder, eller via matavfall som vildsvinen kan komma åt. Det är ett stort hot mot vår livsmedelsproduktion.
Finns tankar om ett system som i Motala, där skyttarna får ersättning per gris?
– Nej. Vildsvinen bryr sig inte om kommungränser och jag tycker inte att kommunala skattepengar ska bekosta något som är ett nationellt problem.
Vad har kommunen gjort hittills?
– Vårt avfallsbolag samarbetar med jägare kring avskjutning nära avfallsstationerna och har satt upp vildsvinssäkrade stängsel. Nu satsas runt 20 miljoner på att bygga ut skyddet, eftersom hushållsavfall även finns i restavfallet som lockar vildsvin.
Serveras vildsvinskött i skolor och äldreboenden?
– Ja, men det är ingen hållbar lösning. Vildsvinen orsakar förstörda grödor motsvarande ett värde som överstiger vad köttet ger tillbaka. Det går åt dubbelt så mycket spannmål för att ”producera” ett kilo vildsvinskött jämfört med tamgris, så vi kan inte förlita oss på vildsvinen som resurs.
Men köttet från de djur som skjuts – ska det tas tillvara?
– Självklart, om det klarar gränsvärdena för trikiner och cesium.
Vill du lyfta något mer?
– Vildsvinen har utrotats flera gånger i Sverige sedan 1500-talet, men återkom på 80-talet när det fanns runt 80–100 djur i Sörmland. Nu har vi 300 000–400 000 vildsvin och milda vintrar gör att stammen växer snabbt och sprider sig norrut. Med tanke på riskerna för ASF och påverkan på allt från livsmedelsförsörjning till älg- och hjortjakt är det tydligt att vildsvinen är ett allvarligt hot. Jag hoppas på samsyn med jägarkåren.
Naturvårdsverket och SLU slog i dag fast att betesskador från vildsvin är mindre och mer lokala än man trott. Din reaktion?
– Oavsett betesskador kvarstår den stora risken: nya utbrott av afrikansk svinpest. Det hotar svensk livsmedelsproduktion, företag, föreningsliv och viltvård. I ett läge där vi måste stärka vår civila beredskap kan vi inte bortse från det här.
Kontraproduktivt med skottpeng
Jens Gustafsson, riksviltvårdskonsulent på Jägarnas Riksförbund är inte lika förtjust i idén om skottpengar på vildsvin. Han utvecklar sina tankar i podden Gilla jakt:
– Det tror jag är ganska kontraproduktivt. Om man plötsligt får betalt för varje skjutet vildsvin så finns det ganska många markägare och jägare som ser möjlighet att hålla rätt många vildsvin, och därmed tjäna mer pengar. I synnerhet de markägare som inte har jordbruk själva, utan skogsmark där vildsvinen inte orsakar samma typ av skador.
“Inte helt genomtänkt”
Jens Gustafsson tar upp exemplet Motala, som nyligen beslutat om skottpeng på vildsvin, 2025 och 2026. Där får jägaren 1 000 kronor för varje fällt vildsvin, samt också betalt för köttet som går till kommunala måltider på skolor och äldreboenden.
– Är det så att kommunen får betala 1 000 kronor per djur för något som ändå skulle ha skjutits? Sedan är det ju bra att köttet kommer till nytta, det är klart. Men om man skulle se skottpengar som ett enkelt sätt att få bort vildsvinen – då tror jag man skjuter sig själv i foten. Det är inte helt genomtänkt, säger han i podden.
