Foto: Lantbrukarnas Riksförbund & Jägarnas RiksförbundAnders Wetterin, LRF, till vänster och Mikael Hultnäs, JRF, delar åsikten att man måste ha de lokala skillnaderna i åtanke då man talar om en minskning av vildsvinsstammen.

Vildsvinsnedgången – 26 procent färre fällda djur

Avskjutningen av vildsvin minskade med en fjärdedel under jaktsäsongen 2021/2022 jämfört med säsongen dessförinnan. ”Mörkersikten och dålig föryngring spelar in, men det kan vända snabbt”, säger JRF:s Mikael Hultnäs.

Under det senaste året har allt fler vittnesmål om att vildsvinsstammen tycks ha kulminerat och kan vara på tillbakagång uppmärksammats.

Dramatisk förändring

Rekordsäsongen 2020/2021 fälldes 161 000 vildsvin. Enligt uppgifter på Svenska Jägareförbundets hemsida skedde dock en dramatisk förändring under säsongen 2021/2022 då omkring 120 000 vildsvin sköts – en nedgång med 26 procent.

– Det verkar som om jägarna faktiskt har lyckats vända trenden, säger Mikael Hultnäs, riksviltvårdskonsultent på Jägarnas Riksförbund, JRF.

Han tillägger:

– Men vi måste ha i åtanke att det handlar om stora lokala variationer, många jägare och markägare känner inte alls igen sig i att det skulle finnas färre vildsvin.

Mikael Hultnäs nämner flera samverkande faktorer som kan ha lett till en minskning

”Dålig föryngring”

– Dålig föryngring, det kom en köldknäpp vid en kritisk tidpunkt. Mörkersiktena har säkert betytt mycket, liksom att många hondjur har skjutits.

Hur bör jägare, markägare och andra berörda agera nu?

– Det krävs en genomtänkt förvaltning och klart formulerade mål. Jag ser positivt på samarbete, inte minst mellan markägare och jägare, så att vi hamnar på en klok avskjutning.

Mikael Hultnäs utesluter inte att läget snabbt kan komma att förändras.

– Så är det. Suggorna får i snitt fem och en halv kulting per år, det kan snabbt gå uppåt igen.

Negativ effekt

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, har länge strävat efter att vildsvinsstammen ska krympas så att dess negativa effekt på jordbruket blir mindre.

Anders Wetterin, viltexpert på LRF, konstaterar också att det har skett en tydlig nedgång, men även han understryker att det rör sig om stora lokala variationer.

 – Minskningen är tydlig när vi tittar på nationella siffror, men i vissa län är situationen en helt annan. Exakt hur det ser ut i alla delar av landet har vi inga säkra uppgifter om.

Han påpekar att också uppgifter från Nationella viltolycksrådet, NVR, tydligt pekar mot en minskning. Till exempel anmäldes 7 217 olyckor med vildsvin 2020, 2021 var siffran 5 359 – en minskning med närmare 25 procent.

– Som sagt har vi bara muntliga rapporter från länen, men allt sammantaget pekar på en minskning av vildsvinsstammen.

Märker bönderna samtidigt att skadorna inom lantbruket går ner i liknande omfattning?

– Det finns ju inga skademätningar motsvarande älgbetesinventeringen i skogen. När jag till exempel pratar med folk i delar av Småland, där det har varit hysteriskt mycket skador, märker man ingen skillnad.

– Men vi är naturligtvis glada över att skadorna minskar på vissa ställen. Det är också viktigt att komma ihåg att det inte finns något linjärt samband mellan färre vildsvin och färre skador.

Den senaste skattningen av kostnader för vildsvinsskador finns i en rapport som Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, presenterade med data från 2015.

– Då landade man på 1,1 miljarder. Vi i jordbruket jobbar nu för att få fram mätmetoder så att skadorna kan beräknas på ett riktigt sätt, det är väldigt viktigt men vi är inte klara på långa vägar, säger Anders Wetterin.

Ämnen i artikeln
Liknande artiklar
Hämtar artiklar ...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Fyll i din e-postadress och godkänn villkoren så får du automatiskt ett mejl varje dag med de senaste nyheterna.

Hämtar artiklar ...