Flera förslag som JRF länge har drivit, bland annat efter beslut på förbundsstämman, verkar nu kunna bli verklighet. Det skriver förbundsordförande Solveig Larsson.

Nytt år med nya möjligheter

Ett nytt år har just startat och arbetet med jaktfrågor fortsätter. Under 2019 pågick utredningar av flera jaktpolitiska frågor som förhoppningsvis landar under 2020.

Dit hör vapendirektivet där regeringen arbetar med överimplementering och redan vid tre tillfällen har försökt övertyga riksdagen. Frågan om att reglera utfodring av vilt bereds av regeringen, liksom möjligheter att erbjuda konsumenter mer vildsvinskött.
Naturvårdsverket jobbar med en översyn av jakttiderna, något som inte har gjorts övergripande på 20 år, och nu börjar förslagen komma ut på remiss. Ändringarna avses börja gälla nästkommande jaktår, så från 1 juli 2021 kan nya regler gälla. Flera förslag som JRF länge har drivit, bland annat efter beslut på förbundsstämman, verkar nu kunna bli verklighet.

RAPPORTER OM INVENTERINGEN av stora rovdjur har publicerats av Naturvårdsverket och de regelstyrda processerna tar stora resurser i anspråk, medan tilliten brister. 60 miljoner kronor kostar inventeringen och fler än 600 personer, motsvarande 65 årsarbetskrafter, har avlönade uppgifter i den komplicerade strukturen, och då är de frivilliga insatserna inte inräknade.
I en av rapporterna slås fast att tillit, att lita på samhället och sina medmänniskor, är samhällets kitt. Tilliten utvärderas i sex olika delar, och bristerna från både myndigheter och berörda organisationer är tydliga. Slutsatser som JRF har dragit under många år verkar nu komma på pränt och de visar upp den stora tillitsklyfta som har skapats. Vi får hoppas att rapporterna verkligen leder till förändringar som återskapar engagemang och delaktighet i förvaltningen.

EU-KOMMISSIONEN Å SIN SIDA verkar, enligt det uppdaterade förslaget till vägledande dokument för förvaltning av art- och habitatdirektivets skyddade arter, inte alls bry sig om att bygga upp någon tillit hos de som är berörda av stora rovdjur.
Ytterligare ett ärende som visar att EU inte klarar att hantera arters snabba tillväxt, är att EU vägrar att minska skyddet av de miljontals vitkindade gäss som orsakar stora skördeskador och sedan länge har passerat bevarandestatus i antal. Att de ålderdomliga bevarandedirektiven verkligen är otidsenliga utifrån all ny kunskap är uppenbart, men EU vågar inte ta tag i frågan.
Det är obegripligt att EU inte klarar av att ta till sig ny information och kunskap, när kraven på medlemsstaterna är att strikta vetenskapliga bevis ska användas i nyttjande av bevarandedirektiven. För EU verkar det däremot vara föråldrade data och kunskap kring viltförvaltning som ska råda. Här behöver mycket göras!

God fortsättning på 2020!

Solveig Larsson, förbundsordförande Jägarnas Riksförbund
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på print
Dela på email
Ämnen i artikeln
Liknande artiklar
Hämtar artiklar ...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Fyll i din e-postadress och godkänn villkoren så får du automatiskt ett mejl varje dag med de senaste nyheterna.

Hämtar artiklar ...