JRF vill att Sverige driver inställningen att jakt är ett viktigt kulturarv och en naturlig del och förutsättning för en levande landsbygd, skriver Solveig Larsson, ordförande för Jägarnas Riksförbund (JRF).

Se jakten som ett viktigt kulturarv

Jägare kan varken avyttra sälprodukter eller björnskinn på grund av EU och CITES-avtalet om det inte finns specialtillstånd. Här behövs att Sverige driver linjen att jakt är ett kulturarv och en förutsättning för en levande landsbygd, skriver JRF-basen Solveig Larsson.

VÅRSOL OCH SKARE samt minimal tilldelning av lo gör att årets jakt tar slut nästan innan den startat. Härligt vårvinterväder får kompensera löjlig officiell underskattning av lodjursstammen. Frågorna blir allt fler om hur det kan bli så få rovdjur som resultat av så kostsamma inventeringar.
Viltförvaltning blir bäst om lokala förutsättningarna får styra, men i dag är det alltför ofta utomstående krafter som har avgörande inflytande. Därför tar Jägarnas Riksförbund (JRF) ställning för lokal förvaltning, och att handel med produkter av vilda djur inte ska begränsas i onödan.

ETT EXEMPEL är rovdjuret säl som efter kraftig minskning i mitten av 1900-talet nu har en explosionsartad tillväxt, som kraftigt påverkar både fiskbestånd och fisket.
Lokalt anpassad förvaltning kan rädda fiskbestånd, småskaligt kustfiske och förbättra livskvaliteten för många kustbor samt upprätthålla kulturarv, utöver att sälstammen skulle bli mer hållbar. Nu får inte det ske genom att EU undertecknat handelsavtal där totalförbud mot handel med sälprodukter. Därför sker endast skyddsjakt där fälld säl inte får bli till nytta. Vid årsskiftet skulle utvärdering av detta förbud ske inom EU, och svenska myndigheter vill att handelsförbud tas bort, något som JRF begärt. Men då EU inte skickar ut rapporteringsunderlag har ingen avrapportering ännu fått ske.

ETT ANNAT exempel är CITES, överenskommelsen mellan mer än 180 länder om handel med hotade arter av vilda djur och växter, där utgångspunkten är att handel är skadligt för hotade arter. Resultatet av detta är både totalförbud av handel med elfenben och att specialtillstånd krävs för att sälja björnskinn. I år sker en översyn, och förslag på ändringar finns. JRF vill att Sverige driver inställningen att jakt är en naturlig del och förutsättning för en levande landsbygd och viktig kulturbärare samt att avsaknad av fungerande viltförvaltning kan få katastrofal följd för både natur och lokalsamhälle.

FÖR HÅLLBAR viltförvaltning genom jakt behöver fällt vilt komma till nytta, och JRF vill också att förenklad byråkrati tas fram, så att godkänd grundmärkning av trofé ska ge rätt till vidareförsäljning/visning utan att särskilt tillstånd måste erhållas.

DET ÄR VERKLIGEN SORGLIGT att naiv okunnighet om praktisk verklighet innebär att människor som lever nära vilda djur på ”hotlistor” förlorar möjlighet till hållbar viltförvaltning på grund av överenskommelser som skapats för att åstadkomma bra utveckling för vilt. Tänk om löshundsjakt med nordliga spetsar i stället fick bli världskulturarv, det skulle ge kraft till vårt viltbruk.

Solveig Larsson, förbundsordförande Jägarnas Riksförbund
Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på print
Dela på email
Ämnen i artikeln
Liknande artiklar
Hämtar artiklar ...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Fyll i din e-postadress och godkänn villkoren så får du automatiskt ett mejl varje dag med de senaste nyheterna.

Opinion

Hämtar artiklar ...