Den vargdrabbade fårägaren i Veddige har cirka 1 000 får. Ska alla hagar ha elstängsel är det cirka två mil som ska stängslas,
Jakt & Jägare skrev om det här:
Gudrun Haglund-Eriksson, basen för Fåravelsförbundet, vänder sig kraftigt mot att länsstyrelsen i Halland kräver att det sätts upp godkända ”rovdjursavvisande” elstängsel innan det kan beslutas om skyddsjakt på varg.
”Kostar grymt mycket pengar”
– Det är helt galet. Stängslen kostar grymt mycket pengar. Det finns inte bidragspengar för stängsel i landsbygdsprogrammet så det räcker. Om länsstyrelserna ställer krav på elstängsel måste staten ställa upp. 50 kronor per meter stängsel räcker inte, kommenterar Gudrun Haglund-Eriksson.
Bara uppsättningen av ett godkänt elstängsel kan kosta 80 kronor per meter.
– I Dalarna, där det ofta är sjöar, stenigt och kuperat, kostar det snarare 200 kronor metern. Sedan tillkommer kostnader bland annat för arbetet med underhåll.
Dessutom ger elstängslen inga garantier mot angrepp. Varg kan ta sig in i hagen ändå.
”Därför behövs skyddsjakt”
– Därför behövs skyddsjakt. Det ska inte finnas ”heliga” vargar som är ”genetiskt värdefulla” efter angrepp på betesdjur. Nu är det så många vargar att det resonemanget inte håller längre, tycker Gudrun Haglund-Eriksson.
Hon konstaterar att Halland har väldigt många betesdjur.
– Då måste myndigheterna kunna ställa upp när det snarare är så att vi behöver öka produktionen.
Lägre lammproduktion i varglän
I utpräglade varglän har det istället gått åt andra hållet.
– Under åren 2010-2015 har lammproduktionen minskat med elva procent i Örebro län och 13 procent i Värmland, kommentarer fåravelsbasen.
Gudrun Haglund-Eriksson har noterat att det trots förlängd tid för skyddsjakten och ett utökat jaktområde inte fälldes någon varg efter attackerna mot får i länen Jönköping-Västra Götaland.
Utökad paragraf 28 behövs
Fåravelsbasen vill därför ha en utökad paragraf 28. Paragrafen gör det möjligt för jägare och boskapsägare att på eget initiativ värna tamdjur när stora rovdjur tänker gå till attack.
Som det ser ut nu får vargar som inte kan skrämmas bort från boskapshagar skjutas med stöd av paragrafen.
– Men det borde även vara tillåtet att låta proffsjägare spåra i närheten av hagen med hundar som är specialiserade på rovdjur. Då kan rätt varg fällas på en gång efter en attack, förklarar Gudrun Haglund-Eriksson.
Hon är även kritisk till att länsstyrelsen i Uppsala inte har som rutin att alltid ta DNA-prover efter vargattacker på får för att få mer fakta vad det är för vargar som härjar.
– Det bästa är att rutinerna blir enhetliga i länen och att länsstyrelsen frågar mer erfarna kolleger i andra län hur de hanterar vargproblemen.
Laddar för ny rovdjursvaka
Den 16 september kommer Fåravelsförbundet att arrangera rovdjursvakor i hagarna igen. Senast det skedde var 2014 och 2015.
– Nu gör vi om den manifestationen för att få fram modiga beslut i vargfrågan. Det går inte att bara lyssna på bevarandesidan i rovdjursfrågorna. Nu gäller det att det värnas om de betande tamdjuren. De behövs. Betet bidrar till den biologiska mångfalden och ger en artrikedom som är större än i regnskogar, argumenterar Gudrun Haglund-Eriksson.
