För att vargstammen ska anses ha gynnsam bevarandestatus måste den förbli livskraftig, behålla sitt naturliga utbredningsområde och ha tillräckligt med livsmiljö. Eventuella minskningar måste ske gradvis och föregås av noggrann utvärdering. Naturvårdsverket betonar att beslut om referensvärdet skiljer sig från en faktisk populationsminskning, som måste följa EU:s regelverk.
Nivåer för sänkt referensvärde
Naturvårdsverket presenterar tre nivåer för en eventuell minskning av vargstammen:
- En sänkning från 300 till 270 individer.
- En sänkning till 220–270 individer.
- En sänkning till 220 eller färre individer.
Lägre referensvärden kräver fler förvaltningsåtgärder och innebär högre kostnader. Det kan ta upp till fem år att genomföra nödvändiga åtgärder innan en minskning kan ske.
Kostnader och resursbehov
Kostnaderna ökar i takt med att vargstammen minskas. Exempelvis bedöms utökad DNA-analys och datahantering kosta mellan 1,5 och 4,5 miljoner kronor per år. Vid ett referensvärde på 220 eller lägre kan länsstyrelser behöva förstärka sin personal med två till tre heltidstjänster, och Naturvårdsverket med en till två. Flytt av varg bedöms kosta 6–14,7 miljoner kronor per individ.
Ökad genetisk övervakning
För att säkerställa att den genetiska mångfalden inte försämras krävs en mer detaljerad övervakning av vargstammen. Nuvarande metoder ger inte tillräcklig information, vilket innebär att fler genetiska prover och avancerade analyser behöver genomföras.
Åtgärder för genetiskt viktiga vargar
Vid en mindre vargstam blir det avgörande att genetiskt värdefulla individer överlever och förökar sig. Det kräver en individbaserad förvaltning och fler DNA-analyser, vilket kan fördröja beslut om exempelvis skyddsjakt.
Flytt av varg
Om populationen minskar kraftigt kan fler vargar behöva flyttas inom Sverige för att säkra genetisk mångfald. Flytt är en resurskrävande åtgärd med osäker utgång, och Naturvårdsverket föreslår att GPS-märkning av vargar ska tillåtas genom ändringar i jaktlagen.
Förändrad licensjakt
Naturvårdsverket föreslår också ändring i jaktförordningen om att sista datum för beslut om licensjakt tas bort för att möjliggöra justeringar utifrån nya omständigheter. Dessutom föreslås att beslut ska kunna ändras även efter överklagande.
Samarbete med Finland och Norge
Naturvårdsverket föreslår att Sverige utvecklar samarbetet med Finland och Norge kring vargförvaltning, exempelvis genom en gemensam förvaltningsplan.