– Naturvårdsverkets samlade verksamhet för natur, klimat och miljö föreslås krympa med hela 2,7 miljarder, det vill säga 40 procent vid årsskiftet. Svår att ta in, twittrar generaldirektören Björn Risinger.
Den nya riksdagsbudgeten, som moderaterna och kristdemokraterna lagt med stöd från Sverigedemokraterna och passivt stöd från liberaler och centern, röstades igenom i onsdags.
Vill ha en ny viltmyndighet
Dessa partier har en sak till gemensam. Samtliga jobbar för att inrätta en ny viltmyndighet och ta bort ansvaret för rovdjuren, vilt- och jaktfrågorna från Naturvårdsverket.
Från att ha haft en miljöbudget på 11,8 miljarder år skärs budgeten ner till 9,7 miljarder 2019. Naturvårdsverket hanterar inte hela den budgetposten, men det är ändå så att myndighetens verksamhet påverkas på flera olika områden när över två miljarder ska bort.
Björn Risinger vill ännu inte uttala sig om hur budgetdråpslaget bland annat drabbar personalstyrkan.
”Omfattande nedskärningar”
– Sammantaget innebär budgetbeslutet väldigt omfattande nedskärningar på miljö-, klimat- och naturåtgärder. Vi förbereder oss för neddragning. Vi tar inte beslut om nya anställningar. Men det är mycket vi inte kan utläsa ännu, kommenterar generaldirektören till Altinget.
Även Skogsstyrelsen berörs av budgetbeslutet och måste göra neddragningar.
Stopp för nyckelbiotopsjobbet i skogen
Det gäller sammanlagt 200 miljoner. Det påverkar direkt jobbet med nyckelbiotopsrika marker, både inventeringsarbetet med så kallade nyckelbiotoper och ersättningen till skogsägare med nyckelbiotopsrika marker.
Det påverkar i sin tur en mycket omstridd fråga där miljörörelsen och skogsägarna är på kollisionskurs. När Skogsstyrelsen registrerar en nyckelbiotop ger det i praktiken ett stopp för avverkning. Skogsägarna ser det som ett allvarligt angrepp på äganderätten.
”Får 50 miljoner mindre”
Maria Malmer Stenergard, moderaternas jordbrukspolitiska talesperson, kommenterar att den klubbade budgeten inte behöver bli så drastisk för Naturvårdsverket.
– Den nedskärning som Naturvårdsverket lyfter handlar om olika projekt som till exempel Klimatklivet, som stryks i vår budget. När det gäller myndigheten på totalen så får de 50 miljoner kronor mindre, kommenterar hon.
Det handlar om att få klimatsatsningar som gör verklig nytta, resonerar Maria Malmer Stenergard.
– Skattebetalarnas pengar ska gå till vad de är avsedda till. Den klimatpolitik som den rödgröna regeringen har infört har kritiserats av experter som exempelvis Konjunkturinstitutet för att pengar läggs på åtgärder som hade skett även utan statligt stöd. Sju av regeringens åtta klimatsatsningar har fått denna kritik, konstaterar hon.
Slut på elcykelpremier och terapi för klimatångest
Det handlar bland annat om den så kallade elcykelpremien.
– Vi ser också att en del av Klimatklivet gått till exempelvis terapi för klimatångest. Det är inte åtgärder som minskar utsläppen, fastslår moderaternas jordbrukspolitiska talesperson.
– Istället satsar Moderaterna särskilt på att bygga ut exempelvis laddstolpar längs våra vägar för att göra det lättare att välja en elbil i hela landet. Vi satsar på att förbättra vår havs- och vattenmiljö, på internationella klimatinvesteringar och vi utökar klimatbiståndet kraftigt. Samtidigt står vi upp för äganderätten och tron på att skogspolitiken ska präglas av principen om frihet under ansvar, sammanfattar Maria Malmer Stenergard om miljöbudgeten.
