Det var uppåt 8 000 viltolyckor med vildsvin förra året och skadorna från vildsvin i jordbruket beräknas till miljardbelopp årligen.
Det fälls över 100 000 vildsvin per år. Men det räcker inte enligt Naturvårdsverket, som idag publicerade en ny förvaltningsplan för hur fler av de cirka 300 000 vildsvinen ska fällas.
– Målen som ska uppnås inom fem år är en halvering av både skador på grödor och mark samt antalet trafikolyckor med vildsvin, kommenterar Christer Pettersson på Naturvårdsverket.
Det är han som sammanställt den nya förvaltningsplanen som ska gälla redan i år.
Vägledning utan restriktioner
Planen är en vägledning och de ursprungliga tankegångarna om att införa restriktioner har slopats. I slutversionen finns både tvångsjakt på vildsvin och förbud mot att utfodra vildsvin med som en möjlig, senare åtgärd
Jakt & Jägare skrev om förslagen här:
Mindre än 500 miljoner i vildsvinsskador
Enligt den slutgiltiga planen ska antalet viltolyckor med vildsvin på fem år pressas ned till färre än 3 000 per år.
Till år 2025 ska dessutom skadorna för jordbruket mer än ha halverats till mindre än 500 miljoner konor årligen.
För att öka motivationen att jaga fler vildsvin ska det om fem år serveras mer kött i skolor och ålderdomshem och utbudet med vildsvinskött ska ha ökat i butikerna.
År 2023 ska det finnas en etablerad samverkan mellan jägare, markägare och jordbrukare med inventeringar och mål för hur många vildsvin som ska skjutas.
Inventeringar ska ge jaktplaner
Förutsättningarna för att uppnå målen bygger på att Naturvårdsverket och Jordbruksverket ska ta fram metoder för att inventera vildsvinens skador i jordbruket. Naturvårdsverket ska även hitta metoder för att inventera hur många vildsvin det finns och var de finns inom lokala förvaltningsområden. Det ska i sin tur leda till hur mycket jakt det behövs på vildsvin på lokal nivå, efter att det upprättats långsiktiga förvaltningsmål på regional nivå.
Jakt på suggor och gyltor
Jakten bör bli hårdare, så till vida att jakten ska öka med att fler årsungar fälls. Även ensamma suggor och gyltor bör skjutas. Därmed begränsas både den befintliga populationen och kommande års tillväxt av vildsvinsstammen, hoppas Naturvårdsverket.
Att skjuta bort kultingförande suggor ska fortfarande inte vara tillåtet, trots att den regeln föreslås bli slopad i jakttidsförordningen. Det som gäller är paragraf 27 i jaktlagen om att inte utsätta vilt ”för onödigt lidande”. Men att ändå våga sikta in sig på suggor är nödvändigt, enligt Christer Pettersson.
Säkrare jakt på suggor oktober-december
– Under perioden oktober till december är risken att skjuta suggor som har smågrisar lägre än mellan januari och maj, då de flesta suggor har smågrisar.
– Jakt på suggor bör i första hand ske genom åteljakt, för bästa möjlighet att se vilka suggor som inte har smågrisar. När endast vuxna vildsvin samtidigt befinner sig på en åtel, bör suggor skjutas före galtar, tillägger han.
Fällfångst är ingen effektiv metod att komma till rätta med vildsvinen, enligt Naturvårdsverket. Det blir för få vildsvin som avlivas i fällor för att det ska begränsa populationen och den tysta fällfångsten, vid grödor som ska skyddas, skrämmer inte bort de andra vildsvinen från åkrarna.
Inget förbud mot utfodring
Det blir inget förbud mot att utfodra vildsvin, som bönderna i LRF krävt. Men Naturvårdsverket vill ändå se en stor återhållsamhet när det gäller utfodring. Foderplatser på vintern för svältande klövvilt gynnar även vildsvinen.
”Frilevande klövvilt bör inte utfodras i stödjande syfte under vegetationsperioden”, skriver Naturvårdsverket.
Vid utfodring vid en åtel för jakt bör det inte spridas mer foder än vad vildsvinen i närområdet kan äta upp inom ett par dygn, tycker verket. Foderspridaren bör inte heller vara igång när det inte finns någon jägare vid åteln, rekommenderar myndigheten.
Vargarna kan ta vildsvin
I övrigt kan vargarna spela en roll för att decimera vildsvinsstammen. Naturvårdsverket konstaterar att den svenska vargstammen till stor del finns där det även är vildsvin.
”En studie i Polen visade att vildsvin utgjorde totalt cirka en tredjedel av vargarnas föda, och de tog betydligt fler vildsvinskultingar under vår-sommar än under höst-vinter”, skriver verket. En studie från Italien från 2012 visade i sin tur att vildsvin var det huvudsakliga bytesdjuret för vargarna.
Ökad beredskap mot svinpest
Att ha en effektiv vildsvinsförvaltning är extra viktigt om vildsvinen börjar sprida afrikansk svinpest i Sverige.
– En önskad effekt av förvaltningsplanen är att beredskapen höjs vid ett eventuellt utbrott av svinpest eller andra viltsjukdomar. Det gör vi genom att öka kunskapen om vildsvinens utbredning och täthet, förklarar Christer Pettersson.
