Karl Hedins brev till Jägarnas Riksförbund, JRF, och Svenska Jägareförbundet, SJF, är riktat till de två förbundsstyrelserna. För JRF:s del är adresseringen direkt till förbundets ordförande, Solveig Larsson.
Här är Hedins öppna brev, som är daterat den 19 november, i sin helhet:
”Uppenbar risk bli avlyssnade”
Jägarkåren står inför en situation där risken för att bli hemligt avlyssnad bara för att man är jägare är uppenbar. Det är inte fråga om att alla jägare blir avlyssnade, utan det är sannolikheten att någon kan bli det, som är avgörande för hur jägare kommer att tänka. Tror man att man kan bli avlyssnad, oavsett om man gjort något eller inte, då är den personliga integriteten, som vi i Sverige värnat om i olika lagar, borta. Lagreglerna har skapats för att minimera risken för att den personliga integriteten inte respekteras av olika myndigheter, vilket nu visat sig ha varit väl befogat.
Gäller påstådda jaktbrottsmål
Eftersom åklagare och domstolar visat, att de inte respekterat lagens begränsningsregler utan istället medvetet kränkt integriteten genom att avlyssna människor, trots att man varit väl medveten om att detta inte varit inom lagens ramar. Att förövarna själva tycker, att detta är en bagatell, gör inte saken bättre, snarare sämre. Det är dessa människor som nu begär riksdagens förtroende, att få utökade befogenheter, för att använda grovt integritetskränkande våldsmedel i påstådda jaktbrottsrnål!
Ger ännu mer intensiv telefonavlyssning
De som uppenbart brutit mot lagen föreslår nu alltså, att lagen ändras så att det skall bli enklare för dem att utöva flera former av hemlig avlyssning. Vad talar för, att detta inte leder till en mer intensiv telefonavlyssning av jägare, som åklagare eller polis, rätt eller fel, misstänker för något brott, eller vars åsikter de helt enkelt inte gillar? Varför skulle dessa människor respektera den personliga integriteten nu, då de inte gjort det i ett antal fall tidigare? Det är snarare det motsatta, som kommer att inträffa. Varje jägare kan, om Riksåklagarens begäran skulle vinna gehör i riksdagen, med fog räkna med att deras privata telefoner kan vara avlyssnade.
”Vill vi jägare ha det så?”
Vill vi jägare verkligen ha det så? Om inte, har vi nu några månader på oss att reagera tillräckligt kraftfullt. Vad är lämpligare än att jägarnas båda intresseorganisationer gör detta gemensamt?
Frågeställningen måste upp på bordet! De politiska partierna måste fås att förstå problemet och i första hand ta ställning mot integritetshotet. De måste inse risken med att lämna ett ökat förtroende till dem, som bevisat att de inte lever upp ens till det förtroende de redan har. Den risken måste vägas mot Riksåklagarens egna bedömningar av önskvärdheten för staten, att beivra påstådda jaktbrott, om myndigheterna skulle få dessa utökade befogenheter.
Borde ge större skydd mot kränkningar
Eftersom man redan använt sig av hemlig avlyssning i jaktbrottsmål, trots att lagen inte tillåtit det, blir rimligen inte verkligheten annorlunda om detta skulle bli lagligt. Däremot är risken givetvis större för att integriteten kränks ytterligare och oftare. Den rimliga följden, av avslöjandet om ofta förekommande illegal avlyssning i jaktbrottsmål, borde rimligen leda till att skyddet mot kränkningar av den personliga integriteten höjs.
Minskat förtroende för Rättssverige
Förtroendet för att miljöåklagare och domstolar är objektiva och följer lagen har rimligen minskat, vilket borde leda till att deras frihetsgrad minskas, inte ökas. Dessa personer borde inte ges ett utökat förtroende, när de vid upprepade tillfällen har svikit det de fått av allmänheten. De borde istället ställas till svars för sitt missbruk och hanteras utifrån det.
Jag anser att detta är den i särklass viktigaste frågan för jägarkåren idag. Det är en fråga som jägarorganisationerna bör reagera starkt och snabbt på. Tiden för detta är knapp då planen är att förelägga detta för riksdagen i mars 2020. Vad avser SJF och JRF göra?
Tacksam för ett snabbt svar.
KARL HEDIN
