Bitte Ljungström är ägare till Vidilab som bland annat utför trikintester av vildsvinskött, dessutom är hon vd för företaget.
– Subventionerna är fruktansvärt ogenomtänkta och innebär inte alls att jakten på gris ökar. För att uppnå det målet krävs att jägarna kan avyttra kött genom försäljning, säger Bitte Ljungström.
Hon fortsätter:
– Det ligger ett förslag om att jägarna ska få utföra småskalig försäljning efter att ha genomgått en utbildning och vi hoppas att det snart går igenom.
Flera olika besked
Bakgrunden till hennes upprördhet är de subventioner, om 495 respektive 120 kronor, som infördes den 1 juli för tester av cesium och trikiner i vildsvinskött.
– I mars fick vi besked från Livsmedelsverket att subventionerna bara skulle gå till vilthanteringsanläggningarna, inte till jägarna. Det tyckte vi var bra.
– Men i juni sa regeringen att subventionerna bara skulle gå till jägare. Det fungerar naturligtvis inte för att öka avskjutningen. De har ju frysarna fulla, bara om de kan sälja eller ge bort kött kan jakten komma att öka.
Måste bifoga intyg
Men försäljning är förbjudet och en jägare som skickar vildsvinskött till ett laboratorium måste bifoga intyg om att köttet bara ska konsumeras av skyttens hushåll.
– Det tråkiga är att det ju inte bara har med trikinerna att göra utan mer om hygienaspekten. Det är dags att luckra upp reglerna.
Dessutom är Bitte Ljungström tveksam till hur subventioneringen finansieras. För närvarande avsätts 20 miljoner per år.
– Men vad händer om pengarna tar slut innan året är slut? Vi säljer ju testerna i förväg och merparten av vildsvinen skjuts på hösten. Det där har myndigheterna inte koll på och vi kan hamna i en situation då vi måste fakturera jägarna i efterhand.
Företaget missgynnas
Bitte Ljungström anser även att hennes företag missgynnas genom subventionerna.
Av de fem laboratorier som får utföra trikintester är hennes det minsta.
– De andra utför testerna gratis och tar igen det på annat. Vi är för små och måste ta 50 kronor i betalning från jägarna. Det är inte riktigt rättvist och rymmer en hel del politik och fulspel.
Men framför allt, säger Bitte Ljungström, är det jägarnas situation som hon tänker på:
– Jägarna själva är ju missnöjda, de vill skjuta mer gris. Men var ska de göra av köttet?
Vilken är din uppfattning om cesiumtesterna då?
– Vi utför inte cesiumanalyser, därför är det inget jag funderar över så mycket. Enda aspekten ur vår synvinkel är att om det tas mycket cesiumprover kommer det att äta upp en stor del av den avsatta subventionssumman.
– Det som skulle ge effekt vore om jägarna fick sälja kött privat. Då skulle det skjutas mer gris och för oss innebära en ökad kaka att ta av.
”Delvis befogad kritik”
Då Jakt & Jägare talar med Mikael Hultnäs, riksviltvårdskonsulent på Jägarnas Riksförbund, säger han att han delvis tycker att kritiken är befogad.
– Det skulle fungera mycket bättre och avskjutningen öka om jägarna fick sälja köttet. Det håller jag med om.
Men subventionen av cesiumtester betraktar han som effektiv.
– Ja, det handlar ju om mer pengar och dessutom om ett mindre område där nedfallet skedde. På de platserna har det säkert blivit bättre resultat.
