Brottsoffret, Dan Eriksson 47 år, och 72-åringen var jaktledare för varsitt jaktlag som gemensamt jagade mellan Östervåla och Tierp den ödesdigra dagen före nyårsafton 2017. Syftet var att jaga älg, men även vildsvin fick fällas.
Efter att en kviga hade påskjutits meddelade Dan på radion hur han skulle gå till skottplatsen med sin gråhund Emma för att genomföra eftersök. När de kom upp på en väg upptäckte Dan att 72-åringen har flyttat på sig.
– Min första tanke är att jag måste säga till honom. Jag vinkar med den orangea kepsen och går emot honom. Då smäller det, berättar Dan i en intervju som har publicerats av bland andra Arbetarbladet.
Skottet avlossades på 275 meters håll.
72-åringen förklarade i tingsrätten att såg ”en svart klump på vägen” och att han var helt övertygad om att det var vildsvinet som hade gått över vägen på samma plats en kort stund tidigare.
Men han såg alltså inte tydligt vad han sköt på, eftersom han inte hade justerat okularet i sitt kikarsikte sedan han hade opererats för grå starr en tid före jakten.
”Det här är kört”
Dan förstod direkt att han var skjuten, men kunde inte avgöra var han var träffad.
– Jag stoppar ned handen innanför byxorna och får upp tarm, avföring och blod. När jag knäpper upp byxorna ser jag ingångshålet i högra ljumsken, alldeles bredvid penis. Då tänker jag bara: ”Det här är kört.” Jag vet ju vad som finns i ett bäcken. Ren och skär dödsångest, beskriver han.
Under den timme som Dan Eriksson väntade på ambulanshelikoptern var han övertygad om att han skulle dö. Men eftersom kulan mirakulöst nog missade aortan förblödde han inte.
På Akademiska sjukhuset i Uppsala fick han genomgå två akuta operationer och en så kallad second look-operation. Han blev kvar i två veckor innan han med sjukhussäng, gåbord, rullator och stomi åkte hem till Östervåla. Där fick han hemsjukvård under ett halvår.
– När jag lämnade sjukhuset var det lappat och lagat, men fortfarande hål rakt igenom. Det var ju en udda skada så läkarna visste inte riktigt vad de skulle göra, men man bestämde sig för att det skulle läka inifrån och ut åt båda håll, säger Dan Eriksson.
Inte nöjd med domen
Uppsala tingsrätts dom kom i början av november. 72-åringen hade erkänt och dömdes till villkorlig dom med 100 timmars samhällstjänst för grovt vållande av kroppsskada och vapenbrott.
Det sistnämnda på grund av att han förvarade fyra jaktvapen – varav ett laddat – i ett olåst vapenskåp, en laddad pistol i ett inte godkänt vapenskåp och två jaktvapen i ett låst vapenskåp på sin arbetsplats.
Men 72-åringen är alltså inte nöjd med domen utan yrkar i sin överklagan till Svea hovrätt på mildare brottsrubricering, det vill säga att ”grov” ska strykas, och lindrigare straff.
– Det är så lätt att säga: ”Bura in den där jäveln i 40 år, han ska inte vara ute bland folk.” Men jag kan komma på mig själv att försvara honom. Vem mår bättre av att han sitter i fängelse? Hur tror du att det är att skjuta en jaktkamrat? Det är inte så roligt. Det är en katastrof för honom att han har skjutit mig, dessutom får han aldrig tillbaka vapnen – och jakten har varit hans liv. Han är också en människa, han har fått ett hårt straff, tycker Dan Eriksson.
Vill öka säkerhetstänket
För egen del har han lyckats ta sig tillbaka till jakten, även om det har varit svårt.
– Det är någon form av posttraumatisk stress, kroppen reagerar som när jag blev skjuten, och enda sättet att överkomma det var att skjuta själv. I början missade jag allt, eftersom jag blundade när jag tryckte av, säger han.
Vid flera tillfällen har Dan berättat om det han har varit med om på jägarträffar. Hans förhoppning är att öka medvetenheten och säkerhetstänket i skogarna.
– Jag har landat i att det här bygger på mycket dåligt omdöme hos skytten. Hur kan vi påverka det? Jag reagerar på att jag alltid får en historia tillbaka, alla har jagat med någon som hade dåligt omdöme. Det finns en machokultur där man skryter om på vilket avstånd man skjuter. Jag skiter i det, det viktiga är om skottet är direkt dödande och om viltet mådde bra, säger Dan Eriksson.
