Så här se älgskogen ut på mina marker nu för tiden. Resterna av en vargdödad älgkviga vittnar om att vargarna tagit över.
Före kadaverfyndet såg jag färska spår efter kvigan tillsammans med sin ko på lördagen, men hade då inte tid att jaga.
Tänkte att jag skulle ta med Cindy i band några dagar senare och testa henne på älg i området. Tiken är lyckligtvis på väg att repa sig efter vargattacken den 24 november.
Tre dagar senare, på tisdagen, går vi utan Cindy. Av en slump upptäcks den rivna kvigan, cirka 200 meter från där jag spårade på lördagen.
Klövtrampet visar dödskampen
En massa klövtramp i en cirkel vittnar om en svår dödskamp. Detta är den fjärde vargrivna älgen i alla väderstreck på bara mina marker som vi har påträffat under hösten. Detta är resultatet av den värmländska varguppfödningen, som totalt spolierar både löshundsjakten, älg- och rådjursstammen.
Frågan är hur stor vargflock som varit i farten här? Detta revir, med hittills 13 vargar konstaterade, har en alfahane som är ”genetisk värdefull”, så licensjakt är inte att tänka på i det här området.
DNA-inventeringen ger liten licensjakt 2021?
DNA-inventeringen, som eventuellt och i bästa fall kan resultera i en liten licensjakt nästa år, förslår ingenting för att decimera den överstora vargstammen i de län i Mellansverige som nu har plågats av varg i 20-25 år.
Regeringen måste lyssna på tre av oppositionspartierna i riksdagen. De har förstått vargproblemet hos oss och föreslår att man skall ta tillbaka riksdagsbeslutet från 2013 om att ha mininivån 170-270 vargar, fördelade över södra halvan av landet. Vad gör regeringens samverkansparti, det så kallade landsbygdspartiet Centern i dessa frågor?
Efter avslaget på min skyddsjaktansökan kan jag inte bli annat än frustrerad när jag ser jordbruksministerns svar på en fråga i riksdagen ”att skyddsjakten fungerar bra i nuvarande ordning”.
15 år gammalt regelverk
Möjligheterna att få skyddsjakt på varg beviljad baseras på ett 15 år gammalt regelverk, som Naturvårdsverket och forskarna på Grimsö snickrade ihop.
Myndigheterna anser följaktligen att angrepp på jakthundar, som oftast är familjemedlemmar, är helt okej. ”En normal affärsrisk” kallar man det, väl medvetna om att älg- och vildsvinsjakt är nödvändigt för att hålla nere skador på gröda och skog och antalet viltolyckor i trafiken.
Skogsskador trots vargarna
Trots den överfulla vargstammen i Värmland är skogsskadorna bland rikets högsta. Över 50 procent av ungtallarna blir viltbetesskadade. Så vargens kraftiga predation på älgstammen är ingen lösning på älgbetesskadorna. Snarare är det tvärtom, eftersom älgarna för att skydda sig flockar sig och flyr hela tiden till nya marker och där betar koncentrerat.
Som läget är nu är vi många hundägare som inte kan släppa våra hundar lösa på jakt.
Drömmen hos politiker i riksdagsmajoriteten och myndigheter om samexistens mellan varg och människan kommer aldrig att uppnås med nuvarande vargpolitik. Det uppnås bara död på landsbygden, enligt bifogad bild!
HENRIK TÅGMARK
vice ordförande i Jägarnas Riksförbund
Här skrev Jakt & Jägare om vargangreppet på Cindy:
Här rapporterades om Tågmarks ansökan om skyddsjakt på två vargar efter attacken:
Här är nyheten om att länsstyrelsen nekade skyddsjakt:
