Foto: Peter NilssonTiotusentals åtelkameror finns uppsatta i de svenska skogarna. Under de senaste åren har knappt en handfull jägare dömts för brott mot kameraövervakningslagen. Men eftersom brottet anses så ringa har domstolarna som regel inte utdömt någon påföljd.

Åklagarmiss i Sjundamålet

Åtal om åtelkamera läggs ned
Sedan tidigt i höstas har en jägare i 40-årsåldern stått åtalad för brott mot kameraövervakningslagen efter att han påståtts ha haft en åtelkamera uppsatt i det så kallade Sjundareviret i Stockholms län. Nu, bara några veckor innan målet skulle komma upp inför Södertälje tingsrätt, tvingas miljöåklagare Christer B Jarlås att lägga ner åtalet.
Måste åtalas inom två år

Enligt brottsbalkens 35:e paragraf kan straff inte utdömas såvida den misstänkte inte har häktats eller åtalats inom två år, och såvida brottet inte kan leda till mer än ett års fängelse.
För brott mot den så kallade kameraövervakningslagen, det vill säga om användaren inte har länsstyrelsens tillstånd att sätta upp kameran på plats där allmänheten har tillträde, är påföljden böter eller fängelse i högst ett år.

Orsaken till att åtalet nu läggs ner är att preskriptionstiden för det påstådda brottet redan hade gått ut när åtalet väcktes den 30 augusti i fjol.
– Jag kan bara beklaga att kontrollen inte fungerade som den skulle, kommenterar Christer B Jarlås.
– Att jag missade preskribtionstiden med tre, fyra dagar berodde på att mannen till en början var misstänkt för förberedelse till grovt jaktbrott, fortsätter han. Preskriptionstiden för ett sådant brott är längre än för det brott som jag så småningom valde att åtala honom för.
Den utpekade jägarens försvarsadvokat, Sven Severin i Stockholm, tycker det är mycket anmärkningsvärt att åklagaren inte uppmärksammade att preskriptionstiden redan hade gått ut när han väckte åtal. Enligt åtalet hade det påstådda brottet mot kameraövervakningslagen begåtts mellan den 22 juli 2015 och den 26 augusti samma år. Men först den 30 augusti 2017 ingavs den cirka 200 sidor långa stämningsansökan mot jägaren.

Åtelkameror blir tillåtna
Riksviltvårdskonsulent Jens Gustafsson på Jägarnas Riksförbund ifrågasätter varför Christer B Jarlås överhuvudtaget valde att lägga så mycket krut på att åtala den 40-årige jägaren för brott mot kameraövervakningslagen.
– I dag finns tiotusentals åtelkameror i de svenska skogarna. Kamerorna används bland annat för att hålla bättre koll på vildsvinsstammen. Det är ett vällovligt syfte, och med tanke på att nästan ingen jägare har ett formellt tillstånd känns det petigt i överkant att väcka åtal bara för att en kamera råkar vara uppsatt i ett vargrevir. Alla vet ju att lagen med all sannolikhet kommer att avskaffas redan i vår och ersättas med ett regelverk för hur åtelkameror får sättas upp och hur de ska skyltas, säger Jens Gustafsson.

Förberedde illegal jakt?
Det var i samband med de många vargangreppen på en fårbesättning på Molstabergs gård utanför Gnesta, och den efterföljande skyddsjakten på en av vargarna i det så kallade Sjundareviret under sensommaren 2015, som det kom till polisens kännedom att åtelkameror var uppsatta i området. Enligt miljöåklagare Christer B Jarlås fanns det samtidigt tips om att det pågick förberedelser för grovt jaktbrott, och kamerorna kunde därför tänkas spela en viktig roll, säger han.
– Men oavsett om kamerorna är uppsatta i ett vargrevir eller ej, handlar det om otillåten kameraövervakning, menade han.

Sköt vargen i nödvärn
Upprinnelsen till kameraåtalet var att den 40-årige jägarens far i slutet av september 2015 sköt den närgångna vargtiken i Sjundareviret för att skydda en av familjens hundar. Mannen var ute på en promenad med sina två wachtelhundar i koppel och hustruns borderterriervalp springande lös. På grund av att de närgångna vargarna uppehöll sig i området, hade han för säkerhets skull sitt jaktvapen med sig. Plötsligt dök vargen upp på vägen framför honom. Den kom närmare och närmare och när den bara var några meter från hunden sköt mannens först ett skrämskott i luften. När detta inte hjälpte fann han inget annat råd än att skjuta den attackerande vargen för att rädda valpen.
Länsstyrelsens besiktningsman Arne Söderberg slog tillsammans med ytterligare en besiktningsman fast att det handlade om en regelrätt nödvärnssituation och att mannen skjutit vargen med stöd av paragraf 28 i jaktförordningen. Vargen bakspårades med hjälp av hund och skyttens berättelse stämde väl överens med det verkliga händelseförloppet.

Åtalas för jaktbrott
Men med detta lät sig inte miljöåklagaren Christer B Jarlås nöjas. Han hävdar att mannen med uppsåt skjutit vargen och att han därför gjort sig skyldig till grovt jaktbrott – tvärt emot vad besiktningsmännen kommit fram till.
De olika uppfattningarna förklarar Christer B Jarlås så här:
– Besiktningsmännen visste bara vad de såg på platsen. Omständigheterna före skotten var okända för dem. Jag hade däremot vetskap om att det planerades att skjuta en varg med stöd av paragraf 28. Det är därför som vi har kommit till olika slutsatser.

Tips från bevarandesidan
Om det finns några konkreta bevis för den här konspirationsteorin, eller om åtalet bara bygger på tips från organisationen Wolf Association och andra tillresta aktivister som dygnet runt med trumpeter och visselsignaler försökte stoppa den extremt begränsade skyddsjakt som sent omsider fick bedrivas på en av vargarna i reviret, vill Christer B Jarlås inte uttala sig om. I den omfattande stämningsansökan konstaterar han däremot att mannen låtit den mindre hunden springa lös. När han skjuter vargen har inget angrepp påbörjats och den lösa hunden har heller inte ”reagerat” på vargen, heter det vidare.
Däremot tvingas Jarlås alltså att lägga ner åtalet mot honom för brott mot kameraövervakningslagen. Även i det här fallet har det i efterhand upptäckts att preskriptionstiden redan hade gått ut när stämningsansökan lämnades in i slutet av augusti förra året.

Orimligt lång tid
Det blir huvudförhandlingar i Sjunda-fallet i Södertälje tingsrätt under februari månad, alltså nära två och ett halvt år efter att det påstådda brottet begicks.
Riksviltvårdskonsulent Jens Gustafsson är inte bara kritisk till att åklagaren väcker åtal efter det att preskriptionstiden gått ut. Han tycker också att det tagit orimligt lång tid från den tidpunkt då det påstådda brottet begicks och fram till den rättegång där den utpekade jägaren får en chans att bevisa sin oskuld.
– Jag får en känsla av att miljöåklagarna allt för ofta bygger sina åtal för så här grova brott enbart på tips från den så kallade bevarandesidan, det vill säga från människor som inte under några omständigheter kan acceptera jakt på varg. Detta känns inte rättssäkert, säger han.

Måste åtalas inom två år

Enligt brottsbalkens 35:e paragraf kan straff inte utdömas såvida den misstänkte inte har häktats eller åtalats inom två år, och såvida brottet inte kan leda till mer än ett års fängelse.
För brott mot den så kallade kameraövervakningslagen, det vill säga om användaren inte har länsstyrelsens tillstånd att sätta upp kameran på plats där allmänheten har tillträde, är påföljden böter eller fängelse i högst ett år.

Ämnen i artikeln
Liknande artiklar
Hämtar artiklar ...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Fyll i din e-postadress och godkänn villkoren så får du automatiskt ett mejl varje dag med de senaste nyheterna.

Hämtar artiklar ...