Projektet, som bedrivs i samarbete med bland andra jägare, samlar in och analyserar prover från älgar, har kommit ungefär halvvägs efter drygt två år.
Hur mår den svenska älgstammen, Fredrik?
– Den lilla frågan… Kortsiktigt finns några delar där den mår hyfsat, i norra och mellersta Sverige. I det korta perspektivet styr vi älgstammen till mångt och mycket via jakt, alltså älgarnas medelålder och vikter. Där ser vi att de värdena har ökat något. I ett längre perspektiv ser det mindre bra ut för älgen i Götaland. Det börjar även synas i Svealand, där det går desto bättre för annat klövvilt.
Finns det någon korrelation, att dovvilt till exempel ökar?
– Ja, de konkurrerar exempelvis om samma föda, så det finns samband.
Älgarna i norra länen är avsevärt större än de i södra landet. Varför är det så stor skillnad på djurens vikt i norr jämfört med söder?
– Det finns en generell biologisk regel, “Bergmanns lag”, som säger att populationer av varmblodiga djur som lever i ett kallt klimat ofta har en större kroppsstorlek, än populationer av samma art som lever i ett varmare klimat. Det är alltså en långsiktig fördel vara större i norr och mer köldanpassad.
Halvvägs in
Fredrik Widemo berättar att projektet jämför med data bakåt i tiden, i vissa fall ända tillbaka till 1960-talet. Några slutgiltiga publiceringar av slutsatser har ännu inte kommit i och med att projektet har ett par år kvar.
– Men vi har börjat titta på samband utifrån insamlade slaktvikter från älgdata och djupdykning i älgskötselområden. Mycket av det vår doktorand Carolin Berndt gör handlar om vad som påverkar kalvvikter och antal kalvar per hondjur. Där kan vi redan nu väldigt tydligt se många samband med olika kalvvikter.
– Kalvarna har lägre fetthalt ju längre söderut man tittar. Vi ser en tydlig gradient på kalvarnas kondition korrelaterat till detta och undersöker om det är kopplat till matvanor.
Widemo avslutar med att säga att forskarna är lite överraskade över att älgstammen genomgående är äldre än vad man tidigare antagit.
Fakta: Älgobs är en kvalitetssäkrad inventeringsmetod som genomförs av jägarna under pågående jakt. Inför kommande älgjaktssäsong ändras förfarandet: Nu ska insamling ske under sju jaktdagar i september och oktober i de områden där jakten startar 1 september. Där jakten startar i oktober sker insamling under oktober och november. Rapporterna ska sedan skickas till SLU i november respektive december.
