Foto: Roland Levander/MostphotosKammarrätten anser att länsstyrelsen borde ha motiverat sitt beslut, om skyddsjakt på en varg i Långbogenreviret, bättre.

Bakläxa om skyddsjakt i Långbogen

Trots att det har gått tre månader sedan en vargtik fälldes i Långbogenreviret har kammarrätten först nu upphävt länsstyrelsens skyddsjaktsbeslut. Anledningen är att domstolen anser att beslutet inte var tillräckligt välmotiverat.

Skyddsjaktsbeslutet som länsstyrelsen i Östergötlands län fattade den 11 juni, efter att två vargangrepp på nötdjur hade ägt rum på kort tid inom Långbogenreviret, överklagades av flera intresseorganisationer och enskilda personer.
Förvaltningsrätten i Luleå ändrade då ett villkor för skyddsjakten, så att beslutet inte omfattade en vuxen varg i sällskap med årsvalpar. I övrigt fick skyddsjakten grönt ljus av domstolen.
Tre intresseorganisationer var dock inte nöjda utan överklagade domen till kammarrätten. Och trots att en vargtik fälldes den 9 juli ansåg kammarrätten att det var ”av vikt för ledning av rättstillämpningen att målet ändå prövas i sak” och gav prövningstillstånd.
Och först nu har alltså kammarrätten prövat målet.

Ingen annan lämplig lösning
I domen instämmer kammarrätten i länsstyrelsens och förvaltningsrättens bedömning att det inte fanns någon annan lämplig lösning än skyddsjakt. Däremot tycker kammarrätten inte att länsstyrelsen har visat på ett tillräckligt tydligt samband mellan åtgärden och det förväntade resultatet i sitt beslut.
Dels påpekar domstolen att jaktområdet var flera gånger större än vargreviret och sträckte sig långt från de platser där länsstyrelsens personal har kunnat konstatera vargangrepp på tamdjur.
Och dels framgår det inte i beslutet vilka överväganden som länsstyrelsen gjorde för följderna som skyddsjakten skulle kunna få för vargreviret, och därmed för upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus på lokal nivå, ifall något av föräldradjuren fälldes.

Borde hänvisat till forskning
Dessutom har länsstyrelsen inte motiverat på vilket sätt skyddsjakten skulle bidra till att förhindra allvarlig skada, med tanke på att den eller de skadegörande individerna inte var identifierade.
Länsstyrelsen borde, enligt kammarrätten, ha hänvisat till exempelvis vetenskaplig rön som visar att jakten utgör en störning som, i kombination med att en av de troliga skadegörande individerna skulle fällas, kan förväntas medföra att angreppen på tamdjur minskar eller upphör.
Och därför upphäver kammarrätten länsstyrelsens beslut om skyddsjakt.

Principiellt viktig dom
På länsstyrelsen i Östergötland anser tjänstemännen att det är bra att beslutet har prövats rättsligt.
– Det är principiellt viktigt eftersom det hittills finns väldigt få prejudicerande fall när det gäller skyddsjakt på varg. Vi kommer självklart att se över våra motiveringar i framtida beslut, säger Helen Loor, enhetschef för enheten för djurskydd, veterinär och vilt.
I ett pressmeddelande skriver myndigheten också att sedan föräldratiken i Långbogenreviret fälldes har det inte rapporterats några fler angrepp på tamdjur i området. Och hur många vargar som nu finns kvar i reviret får vinterns inventering utvisa.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på print
Dela på email
Ämnen i artikeln
Liknande artiklar
Hämtar artiklar ...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Fyll i din e-postadress och godkänn villkoren så får du automatiskt ett mejl varje dag med de senaste nyheterna.

Hämtar artiklar ...