Läs mer
Sabrina Dressel försvarar sin avhandling Social-ecological performance of collaborative wildlife governance: The case of Swedish moose management fredagen den 29 maj 2020 kl. 09.00 i P-O Bäckströms sal, SLU Umeå.
Disputationen kommer att streamas här.
Syftet med avhandlingen har varit att analysera hur utformningen av den adaptiva och ekosystembaserade älgförvaltningsmodellen, som infördes 2012, samt de varierande förutsättningarna i landet påverkar möjligheterna att nå målen som riksdagen satt upp.
Målen är en älgpopulation av hög kvalitet i balans med betesresurserna, där hänsyn tas till viktiga allmänna intressen och präglas av samverkan mellan de aktörer som påverkar älgpopulationen.
Goda relationer avgörande
– Min avhandling visar på behovet av ökad regional och lokal anpassning och att samverkan mellan olika förvaltningsnivåer utvecklas ytterligare, eftersom goda relationer mellan nivåerna har visat sig vara avgörande för att öka aktörernas anpassningsförmåga och att nå fastställda mål, säger Sabrina Dressel, doktorand på Institutionen för vilt, fisk och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, i ett pressmeddelande.
I sin avhandling har hon studerat samverkansprocesser mellan olika intressen och olika förvaltningsnivåer, och vilka resultat som har uppnåtts. Studierna inkluderar fler än 2 000 personer och deras beskrivningar av samverkansprocesser kombinerades med förvaltningsplaner och inventeringsdata på älg, andra klövviltarter och fodertillgången i skogen.
Utmaningarna varierar lokalt
Resultaten visar att utmaningarna för älgförvaltningen varierar regionalt. I Sverige finns det 144 olika älgförvaltningsområden som alla ska omfatta en älgpopulation.
I norra Sverige är älgförvaltningsområdena stora för att ta hänsyn till älgarnas vandring.
– Dessa stora områden skapar utmaningar för samverkan och älgförvaltningsgrupperna måste investera mer tid. Även älgtätheten och fodertillgången kan variera kraftigt inom dessa stora områden, vilket kräver flexibilitet för att anpassa avskjutningen till lokala förhållanden, säger Sabrina Dressel.
En utmaning för områden i södra Sverige är förekomsten av andra klövviltarter, som rådjur, kronhjort, dovhjort och vildsvin. Hög täthet av andra klövviltarter och ett mer varierat landskap visade en negativ påverkan på måluppfyllelse för älg.
Har sökt framgångsfaktorer
För att ta reda på vilka framgångsfaktorerna är för älgförvaltningen har Sabrina Dressel gjort intervjuer med representanter för älgförvaltningsområden som når uppsatta mål och lyckas hantera olika utmaningar.
– Ledarskap, goda sociala relationer, och innovationsförmåga är vad som möjliggör lokalt fungerande och accepterade förvaltningsstrategier, säger Sabrina Dressel.
I stora älgförvaltningsområden utvecklades samverkansprocesser som gjorde det möjligt att inkludera många aktörer i förvaltningen och att anpassa lokala och regionala mål till varandra. I områden med många andra klövviltarter skapades en flerartsförvaltning.
