De isländska värdarna presenterade isländsk jaktkultur och några av öns naturliga sevärdheter för Nordisk Jägarsamvirkes styrelse i samband med mötet.
De isländska värdarna presenterade isländsk jaktkultur och några av öns naturliga sevärdheter för Nordisk Jägarsamvirkes styrelse i samband med mötet.

Det här vill NJS påverka inom EU

I veckan hade Nordisk Jägarsamvirke sitt årliga styrelsemöte. Denna gång i Reykjavik. Vid mötet antogs en uppdaterad vision och mission, och det beslutades om prioriteringar för de kommande fyra åren.

Nordisk Jägarsamvirke, NJS, representerar cirka 600 000 jägare och vapenägare i Norden och arbetar främst med den nordiska jaktens frågor inom EU, genom NJS anställde i Bryssel, Johan Svalby.
– Vi träffas en gång per år och det ger stor förståelse för våra olika naturgivna förutsättningar. På Island är det ripjakt och havsfågeljakt som är den huvudsakliga jakten. Fjällräven frodas och jagas tämligen hårt för att skydda fårskötseln och de isbjörnar som på drivis kommer till Island avlivas efter myndighetsbeslut. Det finns ungefär 20 000 vapenägare och cirka 5 000 personer jagar varje år. Av dem är 2 000 medlemmar i Skotvis, Islands jägarförbund, beskriver Solveig Larsson, förbundsordförande i Jägarnas Riksförbund.

Prioriterat arbete
Hon var en av deltagarna på styrelsemötet i Reykjavik. Under det beslutade man att NJS under de kommande fyra åren ska prioritera arbete med:

Vapen och ammunition
Jägare ska ha tillgång till vapen och ammunition som är säker, effektiv och miljömässigt hållbar utan onödiga restriktioner och till en rimlig kostnad. Reglerna ska vara enkla vid transport av vapen och ammunition över nationsgränser.

Rovdjursförvaltning
Förvaltningsbeslut måste på ett bättre sätt ta hänsyn till lokala jägare och jakttraditioner, inklusive den unika nordiska löshundsjakten, så att meningsfull jakt och viltförvaltning kan äga rum i områden där det finns stora rovdjur.

Fågelförvaltning
Hållbar jakt av fågelpopulationer bör utgöra en integrerad del av förvaltningen i Norden. Fåglar som flyttar över landsgränserna kräver gränsöverskridande samarbete längs flygvägen.

Djurens hälsa och sjukdomar
Effektiv internationell samordning mellan jaktorganisationer, myndigheter och andra relevanta intressenter bör stärkas för att förhindra spridning av globala sjukdomar till de nordiska länderna och för att underlätta begränsning, utrotning och kontroll. Exempel på oroande sjukdomar är afrikansk svinpest, fågelinfluensa och CWD.

Handel med sälprodukter
Säljakt har en lång tradition i de nordiska länderna. EU har dock förbjudit handel med sälprodukter. NJS bör fortsätta sitt arbete för att handel med sälprodukter ska bli tillåten igen.

Acceptans och jaktens framtid
De nordiska jaktorganisationerna ska se till att de fullt ut drar nytta av varandras expertis och erfarenheter av hur man lockar fler människor till jakten och hur man kan säkerställa en bred acceptans för jakt i samhället.

”Bra med samsyn”
– Det är väldigt bra att vi nordiska jägare har samsyn i viktiga frågor för jakt och viltförvaltning och med gemensam kraft påverkar beslutsfattande i Bryssel. Det ger också värdefull jaktpolitisk information tillbaka, där varje medlemsorganisation själv tar tag i frågorna på hemmaplan, tycker Solveig Larsson.