Foto: Mostphotos Genom att samla dna-prover från vattendrag där djuren rör sig och dricker vatten kan forskarna kartlägga vilka sjukdomar som finns i miljön.

EU-projekt kartlägger smitta hos stora däggdjur

Högskolan i Gävle deltar i ett internationellt forskningsprojekt för att undersöka sjukdomar hos vilda djur. ”Vi vill ta reda på vilka smittor som finns i djurstammarna och hjälpa till med att förhindra spridning”, säger biologen Lars Hillström.

Utbrottet av afrikansk svinpest kring Fagersta och Norberg i Västmanland tydliggjorde hur sårbart samhället är för smittsamma sjukdomar bland djur.

Antalet individer

Med målet att inventera antalet individer och kartlägga sjukdomar och risken för spridning finansierar EU organisationen och forskningssamarbetet ”The European Observatory of Wildlife”, EOW.

Alla EU-länder är representerade och kartläggningen gäller de större däggdjuren, till exempel räv, rådjur, kronvilt, älg, vildsvin, varg, björn samt lodjur.

– Jag kommer att ta fältprover efter en mängd sjukdomar i Sverige, bland annat svinpest, tuberkulos, trikiner, salmonella och hepatit, berättar Lars Hillström, lektor i biolog vid Högskolan i Gävle.

Kamerorna flyttas

Tolv kameror ska sättas upp i skogen i Uppland under perioden augusti till oktober. Kamerorna ska därefter flyttas vid tre tillfällen.

– Vi använder sedan en speciell metod och laddar upp bilderna på en server. Sedan har vi ett program som kan räkna ut hur djuren har rört sig i rummet med rätt avstånd.

Också vattendragen kan ge värdefull information om vilka sjukdomar som finns i trakten.

”Nya försök”

– Vi skulle ha tagit prover under hösten men då regnade det för mycket, jag hoppas att kunna göra nya försök till sommaren. Om till exempel en älg dricker kan eventuell smitta synas i vattnet genom dna som vi samlar in, säger Lars Hillström.