Foto: Anders LjungNaturvårdsverket vill slopa fällavgifterna. Istället ska älgförvaltningen på länsstyrelserna finansieras med att fastighetsägare för alla registrerade älgjaktsområden betalar områdesavgifter. JRF varnar att jägarna får dra hela lasset ekonomiskt.

Fällavgifter i älgjakten kan slopas

Jägarna får betala ökad byråkrati, varnar JRF
Färre älgar men samma kostnader för länsstyrelsernas byråkrati med älgförvaltningen gör att Naturvårdsverket föreslår till regeringen att fällavgifterna slopas. Jägarnas Riksförbund, JRF, invänder att det även handlar om ökad byråkrati om kronvilt och annat klövvilt där kostnaderna kan vältras över på jägarna.

När det gäller slopade avgifter för fällda älgar ska istället byråkratin finansieras med avgifter för alla registrerade älgjaktsområden. Dock blir fällavgiften kvar på oregistrerade områden.
Områdesavgiften som införs för licens- och älgskötselområden ska betalas av älgjaktsområdets fastighetsägare. Då kan kostnaden regleras i avtal mellan jägare och markägare, resonerar Naturvårdsverket.
Dessutom föreslås att avgiften för registrering av ett älgjaktsområde höjs från 2 300 kronor till 5 000.
– Vi tror att den här modellen kommer att kunna bidra till en förbättrad uppfyllelse av de mål som finns inom älgförvaltningen och dessutom kan det regionala och lokala inflytandet öka. Modellen medför även en rättvisare fördelning av kostnader för berörda, säger Carl-Johan Lindström, handläggare på Naturvårdsverkets viltförvaltningsenhet.

”Ger grunden för framtida flerartsförvaltning”
– Dessa förändringar föreslås på grund av att älgpopulationerna och därmed avskjutningen minskar i delar av landet. Det gör att länsstyrelserna inte får full täckning för sitt arbete med älgförvaltningen. Hela vårt förslag lägger dessutom grunden för framtida flerartsförvaltning i de län där det finns ett sådant behov, tillägger han.
Modellen med områdesavgifter har ett grundbelopp, ett maxbelopp och en brytpunkt för maxbeloppet. Därmed ges länsstyrelserna möjlighet att styra områdenas storlek så att de blir lämpliga förvaltningsenheter. Storleken kan bedömas antingen på areal eller avskjutning.
”Modellen ger även jägarna möjligheter att organisera sig på ett för dem önskvärt sätt. Eftersom modellen är flexibel kan länsstyrelser som inte ser större behov av ändringar välja parametrar som innebär en avgift som liknar dagens system” skriver Naturvårdsverket om nyordningen.

JRF gör tummen ned
Mikael Hultnäs, riksviltvårdskonsulent på Jägarnas Riksförbund, gör tummen ned för finansieringen av klövviltförvaltningen. Det handlar även om byråkratin för kronviltet och på sikt även övrigt klövvilt, när målet är att införa flerartsförvaltning.
– Naturvårdsverket skickar tydliga signaler kring att detta är bara början. Det ritas upp ett scenario där allt klövvilt ska förvaltas i byråkratiska, och sannolikt dyra, flerartssystem. Det måste finnas större tilltro till jägare och markägare att de är kapabla att lösa detta själva i praktiken och inte genom byråkratiska system. Byråkrati har aldrig skjutit en älg eller ett vildsvin, kommenterar Mikael Hultnäs.

Jägarna får betala för byråkratin
Klövviltet ses som en nationell resurs.
– Det blir då väldigt konstigt att jägare och markägare ensamma ska bära de kostnader som förknippas med förvaltningen. Förvaltningen borde istället rimligtvis ingå i de allmänna skattefinansierade anslag länsstyrelserna får, anser Mikael Hultnäs.
Naturvårdsverket lägger i sitt förslag betalningsansvaret på markägarna för älgjaktsområden.
– Detta kommer med stor sannolikhet att avtalas bort i jakträttsupplåtelseavtal vilket gör att jägarna kommer få ta dessa kostnader, varnar JRF-konsulenten.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på print
Dela på email
Ämnen i artikeln
Liknande artiklar
Hämtar artiklar ...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Fyll i din e-postadress och godkänn villkoren så får du automatiskt ett mejl varje dag med de senaste nyheterna.

Opinion

Hämtar artiklar ...