Bakgrunden till beslutet är att länsstyrelsen i Gävleborgs län den 26 juni 2020 godkände en älgförvaltningsplan som ska gälla för Södra Gästrikland till och med 2023. Älgförvaltningsgruppen ville att avskjutningen skulle vara som störst under planens första år, 2020, för att sedan minska något.
Myndigheten införde dock ett villkor. I stället för att helt gå på berörda markägares linje, med föreslagna fyra skjutna älgar per 1 000 hektar under 2020, menade myndigheten att 3,6 älgar per 1 000 hektar fick räcka. Därmed fick jägarrepresentanterna i älgförvaltningsgruppen rätt.
Minskande skador
Motiveringen till förbehållet var att länsstyrelsen ansåg att skogsskadorna i området minskar, även om de överstigit skogsägarnas uppsatta mål.
Så här skriver myndigheten i sitt beslut:
”Då trenden påvisar en minskning anser därmed länsstyrelsen att den kraftiga ökningen av den planerade avskjutningen saknar grund och bör sänkas i syfte att förvalta älgstammen dynamiskt.”
I praktiken betydde inskränkningen att avskjutningsnivån avseende tjurar sänktes från 157 till 141. Antalet kor sänktes från 192 till 172 och antalet kalvar från 233 till 209.
Saknade talerätt
Sex skogsägare överklagade beslutet till Naturvårdsverket som omgående konstaterade att två av dem, LRF och Mellanskog, saknar talerätt då de inte äger mark i området utan enbart företräder sina medlemmar.
Men i själva sakfrågan, om länsstyrelsen haft fog för beslutet att godkänna älgförvaltningsplanen och införa ett villkor, beslutades till skogsägarnas fördel.
Naturvårdsverket fastslår att det i sammanhanget är centralt att bedöma förutsättningarna för att täthetsmålet, antal älgar, ska vara uppnått vid treårsplanens slut. I det här fallet anser Naturvårdsverket att älgförvaltningsgruppen följt bestämmelser och allmänna råd och lyckats väl med sin planering och inte äventyrar täthetsmålet genom den initialt högre avskjutningen.
Räknade fel?
Angående det omstridda villkoret menar Naturvårdsverket att länsstyrelsens justering däremot riskerade att resultera i att täthetsmålet 2023 kunde missas.
Orsaken till detta, som inte skrivs ut i beslutet, är således att länsstyrelsen ”glömt” att justera upp avskjutningen år två och tre för att balansera en lägre avskjutning år ett. Ett formellt fel ledde med detta till att överklagan vann gehör.
Naturvårdsverket skriver avslutningsvis:
”Länsstyrelsen har därmed inte haft fog för sitt beslut att godkänna den aktuella älgförvaltningsplanen med villkoret om sänkt avskjutningsnivå under 2020. Överklagandena ska mot denna bakgrund bifallas i övrigt och villkoret avseende 2020 i länsstyrelsens beslut upphävas.”
Större överklagande
Axel Eriksson, som är ordförande för älgförvaltningsgruppen, är behärskat positiv när Jakt & Jägare får tag på honom.
– Naturvårdsverket har gått på att älgförvaltningsgruppens ursprungliga plan är korrekt och att länsstyrelsen gjorde fel genom att sänka tilldelningen i planen, säger han och tillägger:
– Älgskötselplanerna är ju också överklagade, men angående dem har vi inte fått besked ännu. Vi avvaktar med att dra slutsatser tills vi fått hela ärendet.
Angående att Naturvårdsverket knöt talerätten i ärendet till markinnehav säger han:
– Deras strikta juridiska tolkning är väl inget att säga om, men det känns konstigt att de (LRF och Mellanskog, reds anm) inte skulle ha talerätt. Men nu betydde det inte så mycket, det räcker ju med att de övriga har talerätt.
Jakt & Jägare har också talat med en berörd jägare som vill vara anonym.
– Skogsbruket for i taket och nu slutar det så här. Det blir svårt att få jägare att sitta med i de här grupperna. Jag har pratat med flera jägare som känner sig uppgivna, säger han.
